, Nils-Erik Jansson
MBL och AI-verktyg: måste arbetsgivaren förhandla först?
Arbetsgivaren måste förhandla enligt 11 § MBL innan den beslutar om en viktigare förändring, och om ett AI-verktyg är det avgörs av vad införandet gör med arbetet, eftersom lagtexten inte nämner teknik. Här är regeln i 11 §, skillnaden mot informationsskyldigheten i 19 §, vad som gäller utan kollektivavtal, och informationsplikten i AI-förordningen för de verktyg som räknas som högrisk.
Uppdaterad av Nils-Erik Jansson
Vad lagen säger
Innan arbetsgivaren beslutar om en viktigare förändring av sin verksamhet ska han på eget initiativ förhandla med den arbetstagarorganisation han är bunden av kollektivavtal till. Detsamma gäller innan arbetsgivaren beslutar om en viktigare förändring av arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagare som tillhör organisationen. Så lyder 11 § MBL, med undantag för synnerliga skäl [1]. Lagtexten nämner varken teknik, IT eller AI. Om ett AI-verktyg är en viktigare förändring avgörs därför i det enskilda fallet, och det är den bedömningen juristavdelningen ska hjälpa HR med.
Tre paragrafer till hör till bilden. 12 §: organisationen kan påkalla förhandling även i andra fall som rör en medlem, och arbetsgivaren ska då förhandla innan beslut fattas eller verkställs, med undantag för särskilda skäl. 14 §: förhandlingen sker först lokalt, och central förhandling kan begäras om enighet inte nås. 19 §: arbetsgivaren ska fortlöpande hålla organisationen underrättad om verksamhetens utveckling och om riktlinjerna för personalpolitiken, med rätt för organisationen att granska handlingar [1].
Vad som gör ett införande till en viktigare förändring
Lagtexten ger inte kriterierna. Det som följer är min bedömning av vad som i praktiken avgör, utifrån hur begreppet tillämpats på andra förändringar av arbetssätt.
- Hur många som berörs och hur. Ett verktyg som tre jurister använder för att skriva utkast är en annan sak än ett verktyg som införs för hela bolaget och ändrar hur kundtjänst, inköp och HR arbetar.
- Om arbetsuppgifter försvinner, tillkommer eller flyttas. När verktyget tar över moment som varit någons arbete, eller när införandet motiveras med bemanning, är det en förändring av arbetsförhållandena.
- Om verktyget mäter eller övervakar. Loggar över användning, prestationsdata, bedömningar av arbetsresultat. Övervakning är en viktigare förändring i sig, och den väcker dessutom dataskyddsfrågor: uppgifter om anställdas användning är personuppgifter och behöver en rättslig grund, där IMY skriver att samtycke normalt inte fungerar i anställningsförhållanden [3].
- Om verktyget används för beslut om anställda. Rekrytering, befordran, uppsägning, fördelning av uppgifter, prestationsbedömning. Då är det en viktigare förändring och dessutom ett högrisksystem enligt AI-förordningen, se nedan.
En juristavdelning som inför ett konfigurerat AI-verktyg för sitt eget arbete träffar normalt inte något av de fyra. Min bedömning är att ett bolag som rullar ut ett generellt verktyg till alla anställda träffar det första. Det ska åtminstone ställa sig frågan om de tre övriga.
AI-förordningens informationsplikt
Artikel 26.7 i AI-förordningen: innan ett AI-system med hög risk tas i bruk eller används på en arbetsplats ska arbetsgivare som är tillhandahållare informera arbetstagarrepresentanterna och de berörda arbetstagarna, enligt reglerna i unionsrätt, nationell rätt och praxis om information till arbetstagare [2]. Högrisk enligt bilaga III punkt 4 är AI-system för rekrytering och urval och för beslut om anställningsvillkor, befordran, uppsägning, uppgiftsfördelning och prestationsövervakning [2].
Två saker gäller här. Ett generellt AI-verktyg för juridiskt eller administrativt arbete är inte ett högrisksystem bara för att det används på en arbetsplats; det blir det om det används för ändamålen i bilaga III punkt 4. Och artikel 26 hör till högriskreglerna, som enligt ursprungstexten tillämpas från den 2 augusti 2026 och enligt den konsoliderade texten med ändringsmarkeringar har flyttats fram för system i bilaga III, mer i guiden om AI-förordningen för bolagsjurister. Kontrollera datumet innan ni planerar efter det. När artikeln gäller tillämpas den i Sverige genom MBL:s regler om information och förhandling, så den som redan förhandlat enligt 11 § har gjort det artikeln kräver och mer därtill.
En tregradig regel för rådet till HR
| Nivå | När | Vad som görs |
|---|---|---|
| Informera enligt 19 § | Alltid: när AI-policyn antas eller ändras och när ett verktyg införs för fler än den egna avdelningen. Policyn är personalpolitik. | Ett möte. |
| Förhandla enligt 11 § | Införandet ändrar arbetssätt för många, arbetsuppgifter flyttas, eller verktyget loggar eller mäter anställda. Också när organisationen begär förhandling enligt 12 § i andra fall. | Kalla på eget initiativ, lägg fram underlaget (vad verktyget gör, vilka som berörs, vilka uppgifter om anställda som behandlas och med vilken grund), förhandla till avslut, besluta sedan och dokumentera. |
| Förhandla och informera särskilt | Verktyget används för beslut om anställda enligt bilaga III punkt 4. | Verktyget är ett högrisksystem med egna krav på tillhandahållaren, artikel 26.7 gäller från den 2 december 2027, när högriskreglerna för bilaga III börjar tillämpas, och en konsekvensbedömning enligt GDPR krävs i regel, se konsekvensbedömning för generativ AI. Juristavdelningen bör avråda från den användningen tills styrningen finns. |
Vad som inte är juristavdelningens fråga
Hur förhandlingen förs, med vilka argument och till vilket resultat, är HR:s och ledningens sak. Juristavdelningens uppgift är att se till att frågan ställs i tid, att underlaget är rätt, och att dataskyddsdelen är på plats innan förhandlingen, eftersom organisationen kommer att fråga vad som loggas och varför.
Så arbetar HOVR Legal med det
HOVR Legal tar upp MBL-frågan i behovsintervjun i uppsättningen av Claude for Legal när verktyget ska användas utanför juristavdelningen, och underlaget till information eller förhandling, med dataskyddsdelen, ingår då i dokumentationen. HOVR Legal skriver riktlinjen i dataskyddspaketet så att den kan läggas fram enligt 19 §. Arbetsrättslig rådgivning i den enskilda förhandlingen ingår inte; den är er egen eller er byrås.
Vanliga frågor
- Har facket veto mot att vi inför ett AI-verktyg?
- Nej. Förhandlingsskyldigheten i 11 § MBL innebär att arbetsgivaren ska förhandla innan beslutet fattas, på eget initiativ, och vänta med beslutet tills förhandlingen är avslutad. Blir parterna inte överens beslutar arbetsgivaren ändå [1]. Det som står på spel vid utebliven förhandling är skadestånd och förtroende, inte verktyget.
- Vi har inget kollektivavtal. Gäller MBL alls?
- Delvis. Den primära förhandlingsskyldigheten i 11 § gäller mot kollektivavtalsbundna organisationer. En arbetsgivare utan kollektivavtal är enligt 13 § skyldig att förhandla enligt 11 § bara vid uppsägning på grund av arbetsbrist och vid verksamhetsövergång, och enligt 19 a § skyldig att informera organisationer som har medlemmar hos arbetsgivaren på motsvarande sätt som 19 § [1]. Införandet av ett AI-verktyg utlöser alltså normalt inte förhandlingsskyldighet utan kollektivavtal, men informationsskyldigheten kan finnas.
- Räcker det att informera enligt 19 §?
- När införandet inte är en viktigare förändring, ja. 19 § kräver att arbetsgivaren fortlöpande håller den kollektivavtalsbundna organisationen underrättad om hur verksamheten utvecklas och om riktlinjerna för personalpolitiken [1]. En AI-policy är en sådan riktlinje. Min rekommendation är att alltid informera, och att förhandla när något av kriterierna nedan är uppfyllt. Det kostar lite och tar bort frågan.
Källor
Insikter i ämnet
Tillbaka till AI för jurister
Mer under AI för jurister
- Dataskyddspaket för AI-verktyg i juridiskt arbete
Uppdrag med fast omfattning: bedömning av överföringen, konsekvensbedömning, utkast till tilläggsavtal, riktlinje och utbildning. För AI-verktyget ni använder.
- AI-driftmodell för juristavdelningen
Uppdrag med fast omfattning för juristavdelningar. Ni får en driftmodell för hur AI används, styrs och följs upp, oavsett verktyg.
- Utbildning i AI-kunnighet för jurister: två timmar
Två timmars utbildning för juristavdelningen eller byrån på era egna verktyg och dokument, dokumenterad som åtgärd enligt artikel 4 i AI-förordningen.
- Dataskyddschecklista för generativ AI i juridiskt arbete
Checklista för byråer och juristavdelningar: de fem frågor som ska ha svar innan första klientuppgiften läggs in i ett AI-verktyg, och vad som är godkänt svar.
- AI-policy för juristavdelningen: vad den ska innehålla
Disposition för en AI-policy på juristavdelningen eller byrån: tillåtna verktyg, vad som får läggas in, granskning, ansvar, ärenden utanför och utbildning.
- AI-policy: mall att ladda ned och anpassa
En redigerbar mall för AI-policy på juristavdelningen eller byrån i nio avsnitt, med kommentarer om vad som anpassas och varför.
- AI-förordningen för bolagsjurister: vad gäller användaren
Vad AI-förordningen kräver av en juristavdelning som använder generativ AI: AI-kunnighet, transparens sedan 2026 och när högriskreglerna gäller.
- Transfer impact assessment för AI-verktyg, steg för steg
De sex stegen i en transfer impact assessment för ett amerikanskt AI-verktyg: kartlägg, välj verktyg, bedöm landet, komplettera, dokumentera, ompröva.
- DPIA för generativ AI: när och hur
När en juristavdelning eller byrå måste göra en konsekvensbedömning enligt artikel 35 GDPR för ett AI-verktyg, enligt IMY:s nio kriterier.
- Personuppgifter i prompter: rättslig grund och information
När en jurist skriver om en anställd, en motpart eller en kund i ett AI-verktyg behandlas personuppgifter.
- AI-incident på juristavdelningen: när fel sak lagts in
Vad juristavdelningen gör inom 72 timmar när en medarbetare lagt in uppgifter i ett AI-verktyg som inte skulle in.
- Anonymisera före prompt: vad som fungerar
Hur en jurist tar bort personuppgifter innan texten läggs in i ett AI-verktyg: skillnaden mellan anonymisering och pseudonymisering.
- Skugg-AI på juristavdelningen: kartlägg den på en vecka
Medarbetarna använder ChatGPT och Claude privat i arbetet. Juristavdelningens vecka: kartlägg, stoppa det värsta, ge ett tillåtet alternativ, skriv regeln.
- Advokatsekretess och AI: Advokatsamfundets vägledning
Vad Advokatsamfundets vägledning om generativ AI kräver för tystnadsplikten: verktyg som inte tränar på klientinformation, lästa villkor.
- Avtal med AI-leverantörer: vad som begärs utöver standard
Vad en juristavdelning eller byrå begär av en AI-leverantör utöver standardvillkoren: myndighetsbegäran, underbiträden, radering, anonymisering, exit.
- Lokal drift eller moln för AI i juridiskt arbete
När en juristavdelning eller byrå bör köra AI lokalt och när molnet är rätt: vad lokal drift löser, vad den kostar, vad den inte löser.
- Granska ett AI-svar på tio minuter: fem steg
Så granskar en jurist ett svar från Claude, Legora eller ChatGPT innan det används: källor, rättsfall och lagrum, siffror, det som saknas, och tonen.
- AI-kunnighet: vad en juristavdelning behöver kunna
Innehållet i en utbildning på två timmar för jurister som ska använda generativ AI: vad verktyget gör och inte gör, reglerna hos er, övning på egna dokument.
- AI-vägledning för jurister i EU och Storbritannien
Vad CCBE, SRA, Law Society, Bar Council och Advokatsamfundet kräver av jurister som använder generativ AI, var de är överens, var de skiljer sig.
- Chefsjuristens AI-rapport till styrelsen: två sidor om året
Vad styrelsen behöver veta om bolagets AI-användning en gång om året och vad chefsjuristen kan svara för.