AI-policy för juristavdelningen: vad den ska innehålla

En AI-policy för jurister är ett kort dokument i nio punkter. Det svarar på vilka verktyg som får användas, vad som får läggas in i dem, hur svaren granskas, vem som ansvarar och vad som händer när något går fel. Här är dispositionen jag använder, med det Advokatsamfundets vägledningar anger för byråer och det artikel 4 i AI-förordningen kräver av den som använder AI-system i sin verksamhet.

Uppdaterad av Nils-Erik Jansson

Vad policyn är till för

Policyn ska innehålla nio punkter, som dispositionen nedan visar. Den hänvisar till riskbedömningen, avtalet och utbildningen och är därför kort.

Policyn behövs så snart någon på avdelningen använder AI, under ett Enterprise-avtal eller på ett privat konto. Den finns för att göra tre saker: tala om vad som är tillåtet så att de som vill göra rätt kan göra det, dra gränsen för vad som aldrig får läggas in, och lägga ansvaret där det hör hemma, hos den jurist som använder svaret.

Policyn hänvisar till riskbedömningen, avtalet med leverantören och utbildningen och återger dem inte. Det är därför den kan vara kort.

Dispositionen

  1. Omfattning. Vilka som omfattas (alla på avdelningen, konsulter, praktikanter) och vilka verktyg policyn gäller: både de bolaget köpt och de någon kan öppna i en webbläsare.

  2. Tillåtna verktyg. En lista med namn och plan. "Claude Enterprise under bolagets avtal" är ett tillåtet verktyg. "Claude" är det inte, eftersom ett privat konto lyder under andra villkor och inte omfattas av åtagandet att inte träna på innehållet [4]. Listan ägs av en namngiven person och uppdateras när avtal tillkommer eller sägs upp.

  3. Vad som får läggas in. Formulera det positivt: offentliga uppgifter, egna mallar, avidentifierade avtal, uppgifter om motparter i den mån uppdraget kräver det. Formulera sedan det som aldrig får läggas in, och koppla det till listan över ärenden som hålls utanför verktyget. För byråer är klientinformation utan biträdesavtal och tredjelandsbedömning en sådan gräns [1].

  4. Ärenden som hålls utanför. Själva listan, per ärendetyp. Den tas fram i riskbedömningen och står i policyn så att alla ser den. Tänkbara poster: ärenden med särskilt behörighetsstyrd information, tvister där en amerikansk myndighetsbegäran inte kan accepteras, och ärenden där klienten sagt nej.

  5. Granskning av svaren. Rådgivningsansvaret är detsamma oavsett om rådet bygger på utdata från ett verktyg [1]. Policyn säger hur det tillämpas: rättsfall, lagrum och sakuppgifter kontrolleras mot källan innan de används, och den som lämnar ett dokument vidare står för innehållet. Ingen skickar ett AI-genererat utkast till en motpart utan att ha läst det.

  6. Transparens. När berättar avdelningen för klienten eller verksamheten att AI använts? Vägledningen nämner transparens som en av de frågor riktlinjerna ska svara på [1]. Mitt råd är att alltid svara på direkt fråga, att ta in AI-användningen i uppdragsvillkoren som standard och att aldrig åberopa den som ursäkt för ett fel.

  7. Avtal och dataskydd. En hänvisning till var biträdesavtalet, bedömningen av överföringen och eventuell konsekvensbedömning finns, och vem som äger dem. Policyn upprepar dem inte.

  8. Incidenter. Vad en medarbetare gör som lagt in något som inte skulle in: till vem, hur snabbt, och vad avdelningen då gör mot leverantören. Här behövs leverantörens raderingsrutin, så den står med.

  9. Utbildning och uppföljning. Vem som utbildas, när, och att utbildningen dokumenteras som en av de åtgärder artikel 4 i AI-förordningen kräver av organisationen [3]. Datum för nästa översyn av policyn. Vägledningen säger att riktlinjer och utbildning ska hållas uppdaterade [1].

Fel att undvika

  • Policyn förbjuder allt. Då används verktygen ändå, fast privat och utan spår. En policy som bara säger nej har inte styrt något.
  • Policyn är skriven för IT. Den talar om kryptering och behörigheter men inte om vad en jurist får skriva i en prompt om en uppsägning. Juristerna läser den inte eftersom den inte handlar om deras arbete.
  • Policyn pekar på ett verktyg som bolaget inte har avtal för. Ett tillåtet verktyg utan biträdesavtal är en motsägelse. Kontrollera att varje post i listan har ett avtal bakom sig.
  • Ingen äger listorna. Tillåtna verktyg och ärenden utanför ändras. Utan ägare blir policyn inaktuell.

Så håller ni den levande

En översyn per år är minimum, och en till när ett avtal tecknas eller sägs upp, när leverantören ändrar villkor, eller när en incident visat att en regel inte fungerade. Utbildningen upprepas för nya medarbetare och när verktyg byts. Själva dokumentet ändras lite, men listorna ändras ofta.

Riktlinjen är en av fem delar i dataskyddspaketet, tillsammans med bedömningen av överföringen, konsekvensbedömningen, utkastet till tilläggsavtal och utbildningen. För den som inför Claude ingår den i uppsättningen. Vilka ärenden som hålls utanför avgörs av bedömningen av överföringen, se guiden om transfer impact assessment för AI-verktyg.

Ladda ned

Gratis. Ingen registrering och ingen e-postadress.

AI-policymall för juristavdelningen

AI policy template for the legal department

Vanliga frågor

Måste en advokatbyrå ha en AI-policy?
Advokatsamfundets vägledning om generativ AI säger att byrån bör anta och införa riktlinjer för vilka verktyg som får användas, hur de får användas, vilken lagstiftning som kan bli tillämplig, faktagranskning, transparens och etik, och att personalen ska utbildas [1]. Det är ett bör, men det hänger ihop med principalansvaret i de vägledande reglerna. Utan riktlinjer blir varje medarbetares eget omdöme byråns policy.
Hur lång ska policyn vara?
Jag föreslår två till fyra sidor. Längre policyer läses inte lika lätt, och det som fyller ut dem hör hemma i riskbedömningen eller i avtalet med leverantören. Policyn ska gå att läsa på tio minuter och svara på vad jag får göra i dag.
Räcker bolagets allmänna IT-policy?
Inte om den bara reglerar verktyg och behörigheter. Juristavdelningen behöver också regler för vad en jurist får lägga in om en motpart, en anställd eller en klient, och för hur ett AI-genererat avtalsutkast ska granskas innan det lämnar avdelningen. Juristavdelningens policy kan vara en bilaga till IT-policyn, men den behöver finnas.

Källor

  1. [1]Vägledning om användning av generativ AI i advokatverksamhet, Sveriges advokatsamfund, 12 juni 2025, avsnitt 3 och 5
  2. [2]Uppdaterad vägledning om användningen av externa IT-tjänster i advokatverksamhet, Sveriges advokatsamfund, 15 april 2026
  3. [3]Förordning (EU) 2024/1689 (AI-förordningen), artikel 4, konsoliderad text per den 27 juli 2026, EUR-Lex, läst 2026-11-17
  4. [4]Commercial Terms of Service, Anthropic

Tillbaka till AI för jurister

Mer under AI för jurister