, Nils-Erik Jansson
AI-policy för juristavdelningen: vad den ska innehålla
En AI-policy för jurister är ett kort dokument i nio punkter. Det svarar på vilka verktyg som får användas, vad som får läggas in i dem, hur svaren granskas, vem som ansvarar och vad som händer när något går fel. Här är dispositionen jag använder, med det Advokatsamfundets vägledningar anger för byråer och det artikel 4 i AI-förordningen kräver av den som använder AI-system i sin verksamhet.
Uppdaterad av Nils-Erik Jansson
Vad policyn är till för
Policyn ska innehålla nio punkter, som dispositionen nedan visar. Den hänvisar till riskbedömningen, avtalet och utbildningen och är därför kort.
Policyn behövs så snart någon på avdelningen använder AI, under ett Enterprise-avtal eller på ett privat konto. Den finns för att göra tre saker: tala om vad som är tillåtet så att de som vill göra rätt kan göra det, dra gränsen för vad som aldrig får läggas in, och lägga ansvaret där det hör hemma, hos den jurist som använder svaret.
Policyn hänvisar till riskbedömningen, avtalet med leverantören och utbildningen och återger dem inte. Det är därför den kan vara kort.
Dispositionen
Omfattning. Vilka som omfattas (alla på avdelningen, konsulter, praktikanter) och vilka verktyg policyn gäller: både de bolaget köpt och de någon kan öppna i en webbläsare.
Tillåtna verktyg. En lista med namn och plan. "Claude Enterprise under bolagets avtal" är ett tillåtet verktyg. "Claude" är det inte, eftersom ett privat konto lyder under andra villkor och inte omfattas av åtagandet att inte träna på innehållet [4]. Listan ägs av en namngiven person och uppdateras när avtal tillkommer eller sägs upp.
Vad som får läggas in. Formulera det positivt: offentliga uppgifter, egna mallar, avidentifierade avtal, uppgifter om motparter i den mån uppdraget kräver det. Formulera sedan det som aldrig får läggas in, och koppla det till listan över ärenden som hålls utanför verktyget. För byråer är klientinformation utan biträdesavtal och tredjelandsbedömning en sådan gräns [1].
Ärenden som hålls utanför. Själva listan, per ärendetyp. Den tas fram i riskbedömningen och står i policyn så att alla ser den. Tänkbara poster: ärenden med särskilt behörighetsstyrd information, tvister där en amerikansk myndighetsbegäran inte kan accepteras, och ärenden där klienten sagt nej.
Granskning av svaren. Rådgivningsansvaret är detsamma oavsett om rådet bygger på utdata från ett verktyg [1]. Policyn säger hur det tillämpas: rättsfall, lagrum och sakuppgifter kontrolleras mot källan innan de används, och den som lämnar ett dokument vidare står för innehållet. Ingen skickar ett AI-genererat utkast till en motpart utan att ha läst det.
Transparens. När berättar avdelningen för klienten eller verksamheten att AI använts? Vägledningen nämner transparens som en av de frågor riktlinjerna ska svara på [1]. Mitt råd är att alltid svara på direkt fråga, att ta in AI-användningen i uppdragsvillkoren som standard och att aldrig åberopa den som ursäkt för ett fel.
Avtal och dataskydd. En hänvisning till var biträdesavtalet, bedömningen av överföringen och eventuell konsekvensbedömning finns, och vem som äger dem. Policyn upprepar dem inte.
Incidenter. Vad en medarbetare gör som lagt in något som inte skulle in: till vem, hur snabbt, och vad avdelningen då gör mot leverantören. Här behövs leverantörens raderingsrutin, så den står med.
Utbildning och uppföljning. Vem som utbildas, när, och att utbildningen dokumenteras som en av de åtgärder artikel 4 i AI-förordningen kräver av organisationen [3]. Datum för nästa översyn av policyn. Vägledningen säger att riktlinjer och utbildning ska hållas uppdaterade [1].
Fel att undvika
- Policyn förbjuder allt. Då används verktygen ändå, fast privat och utan spår. En policy som bara säger nej har inte styrt något.
- Policyn är skriven för IT. Den talar om kryptering och behörigheter men inte om vad en jurist får skriva i en prompt om en uppsägning. Juristerna läser den inte eftersom den inte handlar om deras arbete.
- Policyn pekar på ett verktyg som bolaget inte har avtal för. Ett tillåtet verktyg utan biträdesavtal är en motsägelse. Kontrollera att varje post i listan har ett avtal bakom sig.
- Ingen äger listorna. Tillåtna verktyg och ärenden utanför ändras. Utan ägare blir policyn inaktuell.
Så håller ni den levande
En översyn per år är minimum, och en till när ett avtal tecknas eller sägs upp, när leverantören ändrar villkor, eller när en incident visat att en regel inte fungerade. Utbildningen upprepas för nya medarbetare och när verktyg byts. Själva dokumentet ändras lite, men listorna ändras ofta.
Så arbetar HOVR Legal med det
Riktlinjen är en av fem delar i dataskyddspaketet, tillsammans med bedömningen av överföringen, konsekvensbedömningen, utkastet till tilläggsavtal och utbildningen. För den som inför Claude ingår den i uppsättningen. Vilka ärenden som hålls utanför avgörs av bedömningen av överföringen, se guiden om transfer impact assessment för AI-verktyg.
Ladda ned
Gratis. Ingen registrering och ingen e-postadress.
AI-policymall för juristavdelningen
AI policy template for the legal department
Vanliga frågor
- Måste en advokatbyrå ha en AI-policy?
- Advokatsamfundets vägledning om generativ AI säger att byrån bör anta och införa riktlinjer för vilka verktyg som får användas, hur de får användas, vilken lagstiftning som kan bli tillämplig, faktagranskning, transparens och etik, och att personalen ska utbildas [1]. Det är ett bör, men det hänger ihop med principalansvaret i de vägledande reglerna. Utan riktlinjer blir varje medarbetares eget omdöme byråns policy.
- Hur lång ska policyn vara?
- Jag föreslår två till fyra sidor. Längre policyer läses inte lika lätt, och det som fyller ut dem hör hemma i riskbedömningen eller i avtalet med leverantören. Policyn ska gå att läsa på tio minuter och svara på vad jag får göra i dag.
- Räcker bolagets allmänna IT-policy?
- Inte om den bara reglerar verktyg och behörigheter. Juristavdelningen behöver också regler för vad en jurist får lägga in om en motpart, en anställd eller en klient, och för hur ett AI-genererat avtalsutkast ska granskas innan det lämnar avdelningen. Juristavdelningens policy kan vara en bilaga till IT-policyn, men den behöver finnas.
Källor
- [1]Vägledning om användning av generativ AI i advokatverksamhet, Sveriges advokatsamfund, 12 juni 2025, avsnitt 3 och 5
- [2]Uppdaterad vägledning om användningen av externa IT-tjänster i advokatverksamhet, Sveriges advokatsamfund, 15 april 2026
- [3]Förordning (EU) 2024/1689 (AI-förordningen), artikel 4, konsoliderad text per den 27 juli 2026, EUR-Lex, läst 2026-11-17
- [4]Commercial Terms of Service, Anthropic
Insikter i ämnet
Tillbaka till AI för jurister
Mer under AI för jurister
- Dataskyddspaket för AI-verktyg i juridiskt arbete
Uppdrag med fast omfattning: bedömning av överföringen, konsekvensbedömning, utkast till tilläggsavtal, riktlinje och utbildning. För AI-verktyget ni använder.
- AI-driftmodell för juristavdelningen
Uppdrag med fast omfattning för juristavdelningar. Ni får en driftmodell för hur AI används, styrs och följs upp, oavsett verktyg.
- Utbildning i AI-kunnighet för jurister: två timmar
Två timmars utbildning för juristavdelningen eller byrån på era egna verktyg och dokument, dokumenterad som åtgärd enligt artikel 4 i AI-förordningen.
- Dataskyddschecklista för generativ AI i juridiskt arbete
Checklista för byråer och juristavdelningar: de fem frågor som ska ha svar innan första klientuppgiften läggs in i ett AI-verktyg, och vad som är godkänt svar.
- AI-policy: mall att ladda ned och anpassa
En redigerbar mall för AI-policy på juristavdelningen eller byrån i nio avsnitt, med kommentarer om vad som anpassas och varför.
- AI-förordningen för bolagsjurister: vad gäller användaren
Vad AI-förordningen kräver av en juristavdelning som använder generativ AI: AI-kunnighet, transparens sedan 2026 och när högriskreglerna gäller.
- Transfer impact assessment för AI-verktyg, steg för steg
De sex stegen i en transfer impact assessment för ett amerikanskt AI-verktyg: kartlägg, välj verktyg, bedöm landet, komplettera, dokumentera, ompröva.
- DPIA för generativ AI: när och hur
När en juristavdelning eller byrå måste göra en konsekvensbedömning enligt artikel 35 GDPR för ett AI-verktyg, enligt IMY:s nio kriterier.
- Personuppgifter i prompter: rättslig grund och information
När en jurist skriver om en anställd, en motpart eller en kund i ett AI-verktyg behandlas personuppgifter.
- AI-incident på juristavdelningen: när fel sak lagts in
Vad juristavdelningen gör inom 72 timmar när en medarbetare lagt in uppgifter i ett AI-verktyg som inte skulle in.
- Anonymisera före prompt: vad som fungerar
Hur en jurist tar bort personuppgifter innan texten läggs in i ett AI-verktyg: skillnaden mellan anonymisering och pseudonymisering.
- MBL och AI-verktyg: måste arbetsgivaren förhandla först?
När införandet av ett AI-verktyg utlöser förhandlingsskyldighet enligt 11 § MBL, när det räcker att informera enligt 19 §, vad som gäller utan kollektivavtal.
- Skugg-AI på juristavdelningen: kartlägg den på en vecka
Medarbetarna använder ChatGPT och Claude privat i arbetet. Juristavdelningens vecka: kartlägg, stoppa det värsta, ge ett tillåtet alternativ, skriv regeln.
- Advokatsekretess och AI: Advokatsamfundets vägledning
Vad Advokatsamfundets vägledning om generativ AI kräver för tystnadsplikten: verktyg som inte tränar på klientinformation, lästa villkor.
- Avtal med AI-leverantörer: vad som begärs utöver standard
Vad en juristavdelning eller byrå begär av en AI-leverantör utöver standardvillkoren: myndighetsbegäran, underbiträden, radering, anonymisering, exit.
- Lokal drift eller moln för AI i juridiskt arbete
När en juristavdelning eller byrå bör köra AI lokalt och när molnet är rätt: vad lokal drift löser, vad den kostar, vad den inte löser.
- Granska ett AI-svar på tio minuter: fem steg
Så granskar en jurist ett svar från Claude, Legora eller ChatGPT innan det används: källor, rättsfall och lagrum, siffror, det som saknas, och tonen.
- AI-kunnighet: vad en juristavdelning behöver kunna
Innehållet i en utbildning på två timmar för jurister som ska använda generativ AI: vad verktyget gör och inte gör, reglerna hos er, övning på egna dokument.
- AI-vägledning för jurister i EU och Storbritannien
Vad CCBE, SRA, Law Society, Bar Council och Advokatsamfundet kräver av jurister som använder generativ AI, var de är överens, var de skiljer sig.
- Chefsjuristens AI-rapport till styrelsen: två sidor om året
Vad styrelsen behöver veta om bolagets AI-användning en gång om året och vad chefsjuristen kan svara för.