, Nils-Erik Jansson
AI-vägledning för jurister i EU och Storbritannien
En byrå eller juristavdelning med arbete i flera länder möter flera uppsättningar yrkesregler om AI samtidigt. De säger ungefär samma sak, med olika ord och olika tyngdpunkt. Här är vad CCBE, den engelska tillsynsmyndigheten SRA, Law Society, Bar Council och Sveriges advokatsamfund faktiskt kräver, lästa i organisationernas egna dokument (för Bar Council i ett pressmeddelande), var de överlappar, var de skiljer sig, och hur en policy med nationella bilagor täcker alla.
Uppdaterad av Nils-Erik Jansson
Dokumenten i korthet
| Organ | Dokument | Status | Tyngdpunkt |
|---|---|---|---|
| CCBE | Guider 2022 och 2 oktober 2025 | Guide för advokatkåren i Europa | Fem yrkesplikter tillämpade på AI |
| SRA | Risk Outlook 20 november 2023, varningsnotis 17 augusti 2026 | Beaktas i tillsyn | Övervakning och kompetens |
| Law Society | Generative AI: the essentials, uppdaterad 30 juni 2026 | Praxisnot | Checklista, ingen konfidentiell information i verktyg byrån inte kontrollerar |
| Bar Council | Vägledning 30 januari 2024 | Inte formell vägledning i handbokens mening | Verifiering och omdöme |
| Advokatsamfundet | Vägledningar 12 juni 2025, 15 april 2026 och 10 september 2026 | Vägledning | Samtyckesregel och mallklausuler |
CCBE: fem plikter tillämpade på generativ AI
Rådet för advokatsamfunden i Europa, CCBE, gav ut en guide om AI-verktyg 2022 och en guide om generativ AI den 2 oktober 2025. Guiden från 2025 läser generativ AI mot fem yrkesplikter ur CCBE:s stadga och modellkod [1].
Konfidentialitet. Advokaten är bunden av tystnadsplikt, som omfattar information om klienten och ärendet, dokument advokaten upprättar och all kommunikation med klienten, och advokaten ska göra rimliga ansträngningar för att hindra obehörig åtkomst. Tillämpat på AI är det frågan om vad som läggs in, under vilket avtal och vem som ser det.
Yrkeskompetens. Advokaten ansvarar för sitt arbete och ska följa den tekniska utvecklingen som påverkar praktiken; stadgan säger att en advokat bör känna till nyttan och riskerna med relevant teknik. Tillämpat på AI är det att veta hur verktyget fungerar, var det brister, och att granska det som kommer ut.
Oberoende. Advokaten ska vara oberoende, även gentemot klienten och gentemot påverkan som kan rubba omdömet. Tillämpat på AI är guidens oro att verktygets svar ersätter advokatens egen bedömning.
Transparens och information till klienten. Om det rimligen kan antas att en informerad klient skulle invända, ställa villkor eller ha reservationer mot att generativ AI används för ändamålet, bör advokaten vara transparent mot klienten [1]. Det är ett test. Någon allmän upplysningsplikt finns inte.
Intressekonflikt. Guiden noterar att AI-system som tränats på eller har tillgång till konfidentiell information från flera klienter inom byrån kan leda till oavsiktligt informationsutbyte eller konflikter [1]. Tillämpat på AI är det frågan om projekt- och behörighetsgränser inne i verktyget.
SRA: övervakning, kompetens och en varningsnotis
Solicitors Regulation Authority, tillsynsmyndigheten för solicitors i England och Wales, beskriver i sin Risk Outlook-rapport den 20 november 2023 hallucination som rimliga men felaktiga svar och nämner fall med påhittade rättsfall. Rapporten gör två poänger som återkommer i allt SRA sagt sedan dess. För det första gör ett AI-systems höga produktion det svårare att övervaka effektivt. För det andra måste byråer använda AI på sätt som skyddar känslig information, med särskild oro för personal som använder öppna tjänster, data som överförs till leverantörer för träning och svar som återger ett ärendes uppgifter i ett annat [2].
Den 17 augusti 2026 publicerade SRA en varningsnotis om missbruk av AI. Det är ett dokument SRA beaktar i sin tillsyn. Den stödjer sig på uppförandekodens paragrafer om att effektivt övervaka arbete för klienter (paragraf 3.5) och se till att de man leder är kompetenta och håller sin kunskap om rättsliga, etiska och regulatoriska skyldigheter aktuell (paragraf 3.6). Den stödjer sig också på byråkodens krav på övervakningssystem (paragraf 4.3 och 4.4), och på principerna 1, 2, 4, 5 och 7: rättsstaten och rättskipningen, allmänhetens förtroende, ärlighet, integritet och klientens bästa [3].
Law Societys praxisnot Generative AI: the essentials, uppdaterad den 30 juni 2026, gör om det till en checklista: följ SRA:s principer och kod, bedöm vilka uppgifter som är lämpliga att lägga in, dokumentera in- och utdata och kontrollera svaren. Den anger att vilseledande av klient, domstol eller någon annan är ett brott mot paragraf 1.4 i koden. Dess allmänna råd är att inte lägga in konfidentiell information i generativa AI-verktyg vars utveckling och drift byrån inte har direkt kontroll över, eftersom leverantörer kan se in- och utdata och data kan överföras utanför Storbritannien [4].
Bar Councils vägledning för barristers, presenterad den 30 januari 2024, gör samma poänger: verifiera svaren på grund av hallucination och snedvridning, behandla inte verktyget som ersättning för professionellt omdöme, dela inte privilegierad eller konfidentiell information med det, och bevaka processreglerna. Bar Council påpekar att dokumentet inte är formell vägledning i handbokens mening [5].
Sverige: tre dokument och en samtyckesregel
Sveriges advokatsamfund arbetar med tre vägledningar: om generativ AI (12 juni 2025), om externa IT-tjänster (15 april 2026) och om GDPR (10 september 2026). Sajten använder dem som genomarbetat exempel, eftersom de är reglerna som gäller för svenska advokatbyråer och dataskyddspaketet är upplagt efter dem.
Två saker utmärker dem. En samtyckesregel: inget samtycke behövs om ingen klientinformation läggs in, eller om avtal och tekniska åtgärder gör informationen lika säker som i andra externa IT-tjänster; bedömer advokaten att risker kvarstår som inte kan åtgärdas med avtal eller säkerhetsåtgärder ska klientens samtycke inhämtas, och en skrivning i byråns allmänna villkor räcker inte [6]. Och mallklausuler: vägledningen om externa IT-tjänster innehåller ett utkast till tilläggsavtal med leverantören om tystnadsplikt, äganderätt till klientinformationen, lagring utan klartextåtkomst och med loggad åtkomst, och leverantörens skyldighet att informera byrån och invända när domstol eller myndighet kräver utlämnande [7]. Mer i guiden om advokatsekretess och AI.
Var de är överens
Lästa bredvid varandra kräver dokumenten samma fem saker. Konfidentiell information läggs inte in i verktyg byrån inte kontrollerar genom avtal. Advokaten ansvarar för arbetet och ska granska svaren, särskilt källor, rättsfall och lagrum. Advokaten ska förstå verktyget tillräckligt för att veta var det brister. Övervakningen måste växa med den volym verktyget producerar. Och klienten informeras när en informerad klient skulle förvänta sig det.
De fem är kärnan i en policy. De svarar också direkt mot GDPR: biträdesavtal, överföringsbedömning, lagring och åtkomst, och listan över ärenden som hålls utanför. Se dataskyddschecklistan.
Var de skiljer sig
| Fråga | Skillnad |
|---|---|
| Samtycke | Uttryckligt krav i Sverige, som regel frånvarande i de brittiska dokumenten |
| Tillsynshållning | SRA har gett ut en varningsnotis och namnger paragraferna den tillämpar, CCBE och Advokatsamfundet ger vägledning |
| Transparens | CCBE har ett test utifrån vad en informerad klient skulle invända mot, Law Society och Bar Council betonar plikten att inte vilseleda domstolen |
| Avtal | Sverige ger mallklausuler, de brittiska dokumenten anger kravet utan mall |
Ingen av skillnaderna ändrar policyns kärna. De ändrar den nationella bilagan: vad byrån säger till klienter, vad den skriver in i leverantörsavtalet och vad den dokumenterar för sin tillsynsmyndighet.
En policy, nationella bilagor
Strukturen som fungerar för en byrå eller juristavdelning i flera jurisdiktioner är en kort gemensam policy byggd på de fem punkterna och på GDPR, med en bilaga per jurisdiktion. För Sverige innehåller bilagan samtyckesregeln och mallklausulerna. För England och Wales innehåller den SRA:s paragrafer och Law Societys checklista, med Bar Councils punkter för barristers. I övriga EU innehåller den det nationella samfundets dokument, läst mot CCBE:s guide. Dataskyddsdokumentationen är densamma för alla. Håll varje bilaga till två sidor. Se guiden om AI-policy för juristavdelningen.
Så arbetar HOVR Legal med det
Dataskyddspaketet bygger på GDPR och EDPB:s rekommendationer, med Advokatsamfundets dokument som den färdiga bilagan. För en byrå under annan tillsyn skriver HOVR Legal den gemensamma policyn och dataskyddsdokumentationen. Den nationella bilagan kräver en jurist med behörighet i den jurisdiktionen.
Vanliga frågor
- Finns det ett europeiskt regelverk om AI för jurister?
- Nej. CCBE ger ut guider för den europeiska advokatkåren, men de bindande reglerna är nationella, hos samfundet eller tillsynsmyndigheten i varje land. CCBE:s guider är den bästa beskrivningen av den gemensamma kärnan, eftersom de är skrivna mot CCBE:s stadga och modellkod som de flesta nationella koder följer [1]. En byrå med jurister i flera länder använder CCBE-texten som ram och varje nationellt dokument som bilaga.
- Skapar SRA:s varningsnotis nya skyldigheter?
- Den lägger inte till regler. Den anger hur SRA tillämpar befintliga principer och kodparagrafer på AI-användning, och det är ett dokument SRA beaktar i tillsyn. Paragraferna den stödjer sig på rör effektiv övervakning av klientarbete och kompetens hos dem man leder, tillsammans med principerna 1, 2, 4, 5 och 7 [3]. För en byrå är det skillnaden mellan råd och förväntan.
- Var skiljer sig Sverige från Storbritannien?
- I samtyckesfrågan. Advokatsamfundets vägledning säger att klientens samtycke krävs när risker kvarstår som inte kan åtgärdas med avtal eller säkerhetsåtgärder, och att en skrivning i byråns allmänna villkor inte räcker [6]. De brittiska dokumenten har ingen sådan regel; de betonar övervakning, kompetens och plikten att inte vilseleda domstolen. Alla är överens om att konfidentiell information inte läggs in i verktyg byrån inte kontrollerar genom avtal.
Uppgifterna om Anthropics villkor och produkter är lästa på Anthropics sidor den 10 november 2026 och kontrolleras vid varje uppdrag.
Källor
- [1]CCBE guide on the use of generative AI by lawyers, 2 oktober 2025, och Guide on the use of AI-based tools by lawyers and law firms in the EU, 2022, 2025 års guide avsnitt 4; 2022 års guide avsnitt 7.3.1, 7.3.3 och 7.3.4
- [2]Risk Outlook report: The use of artificial intelligence in the legal market, Solicitors Regulation Authority, 20 november 2023
- [3]Warning notice: Misuse of AI, Solicitors Regulation Authority, 17 augusti 2026
- [4]Generative AI: the essentials, The Law Society, uppdaterad 30 juni 2026
- [5]New guidance on generative AI for the Bar, Bar Council, 30 januari 2024, pressmeddelande; fulltexten publiceras av Bar Council Ethics
- [6]Vägledning om användning av generativ AI i advokatverksamhet, Sveriges advokatsamfund, 12 juni 2025
- [7]Uppdaterad vägledning om användningen av externa IT-tjänster i advokatverksamhet, Sveriges advokatsamfund, 15 april 2026
Insikter i ämnet
Tillbaka till AI för jurister
Mer under AI för jurister
- Dataskyddspaket för AI-verktyg i juridiskt arbete
Uppdrag med fast omfattning: bedömning av överföringen, konsekvensbedömning, utkast till tilläggsavtal, riktlinje och utbildning. För AI-verktyget ni använder.
- AI-driftmodell för juristavdelningen
Uppdrag med fast omfattning för juristavdelningar. Ni får en driftmodell för hur AI används, styrs och följs upp, oavsett verktyg.
- Utbildning i AI-kunnighet för jurister: två timmar
Två timmars utbildning för juristavdelningen eller byrån på era egna verktyg och dokument, dokumenterad som åtgärd enligt artikel 4 i AI-förordningen.
- Dataskyddschecklista för generativ AI i juridiskt arbete
Checklista för byråer och juristavdelningar: de fem frågor som ska ha svar innan första klientuppgiften läggs in i ett AI-verktyg, och vad som är godkänt svar.
- AI-policy för juristavdelningen: vad den ska innehålla
Disposition för en AI-policy på juristavdelningen eller byrån: tillåtna verktyg, vad som får läggas in, granskning, ansvar, ärenden utanför och utbildning.
- AI-policy: mall att ladda ned och anpassa
En redigerbar mall för AI-policy på juristavdelningen eller byrån i nio avsnitt, med kommentarer om vad som anpassas och varför.
- AI-förordningen för bolagsjurister: vad gäller användaren
Vad AI-förordningen kräver av en juristavdelning som använder generativ AI: AI-kunnighet, transparens sedan 2026 och när högriskreglerna gäller.
- Transfer impact assessment för AI-verktyg, steg för steg
De sex stegen i en transfer impact assessment för ett amerikanskt AI-verktyg: kartlägg, välj verktyg, bedöm landet, komplettera, dokumentera, ompröva.
- DPIA för generativ AI: när och hur
När en juristavdelning eller byrå måste göra en konsekvensbedömning enligt artikel 35 GDPR för ett AI-verktyg, enligt IMY:s nio kriterier.
- Personuppgifter i prompter: rättslig grund och information
När en jurist skriver om en anställd, en motpart eller en kund i ett AI-verktyg behandlas personuppgifter.
- AI-incident på juristavdelningen: när fel sak lagts in
Vad juristavdelningen gör inom 72 timmar när en medarbetare lagt in uppgifter i ett AI-verktyg som inte skulle in.
- Anonymisera före prompt: vad som fungerar
Hur en jurist tar bort personuppgifter innan texten läggs in i ett AI-verktyg: skillnaden mellan anonymisering och pseudonymisering.
- MBL och AI-verktyg: måste arbetsgivaren förhandla först?
När införandet av ett AI-verktyg utlöser förhandlingsskyldighet enligt 11 § MBL, när det räcker att informera enligt 19 §, vad som gäller utan kollektivavtal.
- Skugg-AI på juristavdelningen: kartlägg den på en vecka
Medarbetarna använder ChatGPT och Claude privat i arbetet. Juristavdelningens vecka: kartlägg, stoppa det värsta, ge ett tillåtet alternativ, skriv regeln.
- Advokatsekretess och AI: Advokatsamfundets vägledning
Vad Advokatsamfundets vägledning om generativ AI kräver för tystnadsplikten: verktyg som inte tränar på klientinformation, lästa villkor.
- Avtal med AI-leverantörer: vad som begärs utöver standard
Vad en juristavdelning eller byrå begär av en AI-leverantör utöver standardvillkoren: myndighetsbegäran, underbiträden, radering, anonymisering, exit.
- Lokal drift eller moln för AI i juridiskt arbete
När en juristavdelning eller byrå bör köra AI lokalt och när molnet är rätt: vad lokal drift löser, vad den kostar, vad den inte löser.
- Granska ett AI-svar på tio minuter: fem steg
Så granskar en jurist ett svar från Claude, Legora eller ChatGPT innan det används: källor, rättsfall och lagrum, siffror, det som saknas, och tonen.
- AI-kunnighet: vad en juristavdelning behöver kunna
Innehållet i en utbildning på två timmar för jurister som ska använda generativ AI: vad verktyget gör och inte gör, reglerna hos er, övning på egna dokument.
- Chefsjuristens AI-rapport till styrelsen: två sidor om året
Vad styrelsen behöver veta om bolagets AI-användning en gång om året och vad chefsjuristen kan svara för.