AI-vägledning för jurister i EU och Storbritannien

En byrå eller juristavdelning med arbete i flera länder möter flera uppsättningar yrkesregler om AI samtidigt. De säger ungefär samma sak, med olika ord och olika tyngdpunkt. Här är vad CCBE, den engelska tillsynsmyndigheten SRA, Law Society, Bar Council och Sveriges advokatsamfund faktiskt kräver, lästa i organisationernas egna dokument (för Bar Council i ett pressmeddelande), var de överlappar, var de skiljer sig, och hur en policy med nationella bilagor täcker alla.

Uppdaterad av Nils-Erik Jansson

Dokumenten i korthet

Organ Dokument Status Tyngdpunkt
CCBE Guider 2022 och 2 oktober 2025 Guide för advokatkåren i Europa Fem yrkesplikter tillämpade på AI
SRA Risk Outlook 20 november 2023, varningsnotis 17 augusti 2026 Beaktas i tillsyn Övervakning och kompetens
Law Society Generative AI: the essentials, uppdaterad 30 juni 2026 Praxisnot Checklista, ingen konfidentiell information i verktyg byrån inte kontrollerar
Bar Council Vägledning 30 januari 2024 Inte formell vägledning i handbokens mening Verifiering och omdöme
Advokatsamfundet Vägledningar 12 juni 2025, 15 april 2026 och 10 september 2026 Vägledning Samtyckesregel och mallklausuler

CCBE: fem plikter tillämpade på generativ AI

Rådet för advokatsamfunden i Europa, CCBE, gav ut en guide om AI-verktyg 2022 och en guide om generativ AI den 2 oktober 2025. Guiden från 2025 läser generativ AI mot fem yrkesplikter ur CCBE:s stadga och modellkod [1].

  • Konfidentialitet. Advokaten är bunden av tystnadsplikt, som omfattar information om klienten och ärendet, dokument advokaten upprättar och all kommunikation med klienten, och advokaten ska göra rimliga ansträngningar för att hindra obehörig åtkomst. Tillämpat på AI är det frågan om vad som läggs in, under vilket avtal och vem som ser det.

  • Yrkeskompetens. Advokaten ansvarar för sitt arbete och ska följa den tekniska utvecklingen som påverkar praktiken; stadgan säger att en advokat bör känna till nyttan och riskerna med relevant teknik. Tillämpat på AI är det att veta hur verktyget fungerar, var det brister, och att granska det som kommer ut.

  • Oberoende. Advokaten ska vara oberoende, även gentemot klienten och gentemot påverkan som kan rubba omdömet. Tillämpat på AI är guidens oro att verktygets svar ersätter advokatens egen bedömning.

  • Transparens och information till klienten. Om det rimligen kan antas att en informerad klient skulle invända, ställa villkor eller ha reservationer mot att generativ AI används för ändamålet, bör advokaten vara transparent mot klienten [1]. Det är ett test. Någon allmän upplysningsplikt finns inte.

  • Intressekonflikt. Guiden noterar att AI-system som tränats på eller har tillgång till konfidentiell information från flera klienter inom byrån kan leda till oavsiktligt informationsutbyte eller konflikter [1]. Tillämpat på AI är det frågan om projekt- och behörighetsgränser inne i verktyget.

SRA: övervakning, kompetens och en varningsnotis

Solicitors Regulation Authority, tillsynsmyndigheten för solicitors i England och Wales, beskriver i sin Risk Outlook-rapport den 20 november 2023 hallucination som rimliga men felaktiga svar och nämner fall med påhittade rättsfall. Rapporten gör två poänger som återkommer i allt SRA sagt sedan dess. För det första gör ett AI-systems höga produktion det svårare att övervaka effektivt. För det andra måste byråer använda AI på sätt som skyddar känslig information, med särskild oro för personal som använder öppna tjänster, data som överförs till leverantörer för träning och svar som återger ett ärendes uppgifter i ett annat [2].

Den 17 augusti 2026 publicerade SRA en varningsnotis om missbruk av AI. Det är ett dokument SRA beaktar i sin tillsyn. Den stödjer sig på uppförandekodens paragrafer om att effektivt övervaka arbete för klienter (paragraf 3.5) och se till att de man leder är kompetenta och håller sin kunskap om rättsliga, etiska och regulatoriska skyldigheter aktuell (paragraf 3.6). Den stödjer sig också på byråkodens krav på övervakningssystem (paragraf 4.3 och 4.4), och på principerna 1, 2, 4, 5 och 7: rättsstaten och rättskipningen, allmänhetens förtroende, ärlighet, integritet och klientens bästa [3].

Law Societys praxisnot Generative AI: the essentials, uppdaterad den 30 juni 2026, gör om det till en checklista: följ SRA:s principer och kod, bedöm vilka uppgifter som är lämpliga att lägga in, dokumentera in- och utdata och kontrollera svaren. Den anger att vilseledande av klient, domstol eller någon annan är ett brott mot paragraf 1.4 i koden. Dess allmänna råd är att inte lägga in konfidentiell information i generativa AI-verktyg vars utveckling och drift byrån inte har direkt kontroll över, eftersom leverantörer kan se in- och utdata och data kan överföras utanför Storbritannien [4].

Bar Councils vägledning för barristers, presenterad den 30 januari 2024, gör samma poänger: verifiera svaren på grund av hallucination och snedvridning, behandla inte verktyget som ersättning för professionellt omdöme, dela inte privilegierad eller konfidentiell information med det, och bevaka processreglerna. Bar Council påpekar att dokumentet inte är formell vägledning i handbokens mening [5].

Sverige: tre dokument och en samtyckesregel

Sveriges advokatsamfund arbetar med tre vägledningar: om generativ AI (12 juni 2025), om externa IT-tjänster (15 april 2026) och om GDPR (10 september 2026). Sajten använder dem som genomarbetat exempel, eftersom de är reglerna som gäller för svenska advokatbyråer och dataskyddspaketet är upplagt efter dem.

Två saker utmärker dem. En samtyckesregel: inget samtycke behövs om ingen klientinformation läggs in, eller om avtal och tekniska åtgärder gör informationen lika säker som i andra externa IT-tjänster; bedömer advokaten att risker kvarstår som inte kan åtgärdas med avtal eller säkerhetsåtgärder ska klientens samtycke inhämtas, och en skrivning i byråns allmänna villkor räcker inte [6]. Och mallklausuler: vägledningen om externa IT-tjänster innehåller ett utkast till tilläggsavtal med leverantören om tystnadsplikt, äganderätt till klientinformationen, lagring utan klartextåtkomst och med loggad åtkomst, och leverantörens skyldighet att informera byrån och invända när domstol eller myndighet kräver utlämnande [7]. Mer i guiden om advokatsekretess och AI.

Var de är överens

Lästa bredvid varandra kräver dokumenten samma fem saker. Konfidentiell information läggs inte in i verktyg byrån inte kontrollerar genom avtal. Advokaten ansvarar för arbetet och ska granska svaren, särskilt källor, rättsfall och lagrum. Advokaten ska förstå verktyget tillräckligt för att veta var det brister. Övervakningen måste växa med den volym verktyget producerar. Och klienten informeras när en informerad klient skulle förvänta sig det.

De fem är kärnan i en policy. De svarar också direkt mot GDPR: biträdesavtal, överföringsbedömning, lagring och åtkomst, och listan över ärenden som hålls utanför. Se dataskyddschecklistan.

Var de skiljer sig

Fråga Skillnad
Samtycke Uttryckligt krav i Sverige, som regel frånvarande i de brittiska dokumenten
Tillsynshållning SRA har gett ut en varningsnotis och namnger paragraferna den tillämpar, CCBE och Advokatsamfundet ger vägledning
Transparens CCBE har ett test utifrån vad en informerad klient skulle invända mot, Law Society och Bar Council betonar plikten att inte vilseleda domstolen
Avtal Sverige ger mallklausuler, de brittiska dokumenten anger kravet utan mall

Ingen av skillnaderna ändrar policyns kärna. De ändrar den nationella bilagan: vad byrån säger till klienter, vad den skriver in i leverantörsavtalet och vad den dokumenterar för sin tillsynsmyndighet.

En policy, nationella bilagor

Strukturen som fungerar för en byrå eller juristavdelning i flera jurisdiktioner är en kort gemensam policy byggd på de fem punkterna och på GDPR, med en bilaga per jurisdiktion. För Sverige innehåller bilagan samtyckesregeln och mallklausulerna. För England och Wales innehåller den SRA:s paragrafer och Law Societys checklista, med Bar Councils punkter för barristers. I övriga EU innehåller den det nationella samfundets dokument, läst mot CCBE:s guide. Dataskyddsdokumentationen är densamma för alla. Håll varje bilaga till två sidor. Se guiden om AI-policy för juristavdelningen.

Dataskyddspaketet bygger på GDPR och EDPB:s rekommendationer, med Advokatsamfundets dokument som den färdiga bilagan. För en byrå under annan tillsyn skriver HOVR Legal den gemensamma policyn och dataskyddsdokumentationen. Den nationella bilagan kräver en jurist med behörighet i den jurisdiktionen.

Vanliga frågor

Finns det ett europeiskt regelverk om AI för jurister?
Nej. CCBE ger ut guider för den europeiska advokatkåren, men de bindande reglerna är nationella, hos samfundet eller tillsynsmyndigheten i varje land. CCBE:s guider är den bästa beskrivningen av den gemensamma kärnan, eftersom de är skrivna mot CCBE:s stadga och modellkod som de flesta nationella koder följer [1]. En byrå med jurister i flera länder använder CCBE-texten som ram och varje nationellt dokument som bilaga.
Skapar SRA:s varningsnotis nya skyldigheter?
Den lägger inte till regler. Den anger hur SRA tillämpar befintliga principer och kodparagrafer på AI-användning, och det är ett dokument SRA beaktar i tillsyn. Paragraferna den stödjer sig på rör effektiv övervakning av klientarbete och kompetens hos dem man leder, tillsammans med principerna 1, 2, 4, 5 och 7 [3]. För en byrå är det skillnaden mellan råd och förväntan.
Var skiljer sig Sverige från Storbritannien?
I samtyckesfrågan. Advokatsamfundets vägledning säger att klientens samtycke krävs när risker kvarstår som inte kan åtgärdas med avtal eller säkerhetsåtgärder, och att en skrivning i byråns allmänna villkor inte räcker [6]. De brittiska dokumenten har ingen sådan regel; de betonar övervakning, kompetens och plikten att inte vilseleda domstolen. Alla är överens om att konfidentiell information inte läggs in i verktyg byrån inte kontrollerar genom avtal.

Uppgifterna om Anthropics villkor och produkter är lästa på Anthropics sidor den 10 november 2026 och kontrolleras vid varje uppdrag.

Källor

  1. [1]CCBE guide on the use of generative AI by lawyers, 2 oktober 2025, och Guide on the use of AI-based tools by lawyers and law firms in the EU, 2022, 2025 års guide avsnitt 4; 2022 års guide avsnitt 7.3.1, 7.3.3 och 7.3.4
  2. [2]Risk Outlook report: The use of artificial intelligence in the legal market, Solicitors Regulation Authority, 20 november 2023
  3. [3]Warning notice: Misuse of AI, Solicitors Regulation Authority, 17 augusti 2026
  4. [4]Generative AI: the essentials, The Law Society, uppdaterad 30 juni 2026
  5. [5]New guidance on generative AI for the Bar, Bar Council, 30 januari 2024, pressmeddelande; fulltexten publiceras av Bar Council Ethics
  6. [6]Vägledning om användning av generativ AI i advokatverksamhet, Sveriges advokatsamfund, 12 juni 2025
  7. [7]Uppdaterad vägledning om användningen av externa IT-tjänster i advokatverksamhet, Sveriges advokatsamfund, 15 april 2026

Tillbaka till AI för jurister

Mer under AI för jurister