, Nils-Erik Jansson
AI-förordningen för bolagsjurister: vad gäller användaren
En juristavdelning som använder Claude, Legora eller ett annat generativt verktyg är i AI-förordningens mening en tillhandahållare, på engelska deployer. Det ger tre skyldigheter som gäller i dag, och en fjärde som bara gäller om verktyget används på ett visst sätt. Här är vad som gäller, med datum, och vad som är överdrivet.
Uppdaterad av Nils-Erik Jansson
Vilken roll avdelningen har
Förordningen skiljer på två roller. Leverantören, på engelska provider, utvecklar ett AI-system och släpper ut det på marknaden. Tillhandahållaren, på engelska deployer, använder systemet under eget överinseende i sin verksamhet [1]. En juristavdelning som har ett avtal med Anthropic, Legora eller Microsoft och låter sina jurister arbeta i verktyget är tillhandahållare. Det gäller även när verktyget är konfigurerat med egna playbooks och kopplingar. Rollen byter inte för att ni lagt in egna regler.
Det betyder att det mesta i förordningen inte riktar sig till er. Kraven på riskhantering, teknisk dokumentation, loggning och CE-märkning ligger på leverantören av högrisksystem. För en tillhandahållare av ett generellt verktyg i juridiskt arbete återstår det som står i tabellen.
| Bestämmelse | Datum | Vad som gäller |
|---|---|---|
| Artikel 4, AI-kunnighet | 2 februari 2025, ny lydelse 27 juli 2026 | Åtgärder för att främja AI-kunnighet hos personalen |
| Kapitel II, förbjudna metoder | 2 februari 2025 | Förbud mot vissa AI-metoder |
| Artikel 50, transparens | 2 augusti 2026 | Upplysning om artificiellt skapat innehåll i vissa fall |
| Kapitel III, högrisk, bilaga III | 2 december 2027 | Högriskreglerna för system i bilaga III |
| Kapitel III, högrisk, bilaga I | 2 augusti 2028 | Högriskreglerna för system i bilaga I |
Artikel 4: AI-kunnighet, ny lydelse sedan 27 juli 2026
Artikel 4 har gällt sedan den 2 februari 2025 och fick ny lydelse genom förordning (EU) 2026/1744, som trädde i kraft den 27 juli 2026 [2]. Leverantörer och tillhandahållare ska vidta åtgärder för att främja utvecklingen av AI-kunnighet hos sin personal och hos andra som för deras räkning arbetar med drift och användning av AI-system. Åtgärderna ska ta hänsyn till personernas tekniska kunskaper, erfarenhet och utbildningsnivå, till sammanhanget systemen används i och till de personer systemen används på. Artikeln säger uttryckligen att skyldigheten inte kräver att någon viss nivå av AI-kunnighet garanteras hos enskilda personer [1] [2].
Den äldre lydelsen innebar enligt ändringsförordningens skäl att personalen skulle ha tillräcklig AI-kunnighet [2]. Kommissionen ska offentliggöra praktiska exempel på hur den nya skyldigheten kan uppfyllas [1].
Vad det betyder i praktiken: ni bör kunna visa att juristerna vet hur verktyget fungerar, var det brister och vad som gäller hos er. Min bedömning är att det räcker med en utbildning på två timmar med dokumentation, en riktlinje och samma sak för nya medarbetare. Det finns inget krav på nivå eller intyg. Artikel 4 finns inte bland de bestämmelser som artikel 99.3 till 99.5 knyter sanktionsavgifter till. Medlemsstaterna ska enligt artikel 99.1 fastställa bestämmelser om sanktioner och andra efterlevnadsåtgärder för överträdelser av förordningen [1]. De svenska bestämmelserna behandlas inte här. Advokatsamfundets vägledning pekar på artikeln som ett skäl för byråer att utbilda [3].
Mitt råd är att inte köpa in en AI-körkortsutbildning för hela bolaget för artikel 4:s skull. Köp eller gör den utbildning juristerna faktiskt behöver för de verktyg de har, och dokumentera den.
Kapitel II: förbjudna metoder, sedan 2 februari 2025
Förordningens förbud mot vissa AI-metoder gäller sedan samma datum [1]. Det handlar om manipulation, social poängsättning, viss biometrisk övervakning och liknande. Två förbud har lagts till och tillämpas från den 2 december 2026. De gäller AI-system som skapar sexuellt material av identifierbara personer utan deras samtycke, och sådant material med barn som avses i direktiv 2011/93/EU [1] [2]. En juristavdelning kommer inte i närheten av förbuden med avtalsgranskning. Men den som får frågan från verksamheten om ett verktyg som bedömer kunders beteende eller anställdas känslor behöver veta att listan finns.
Artikel 50: transparens, sedan 2 augusti 2026
Artikel 50 tillämpas sedan den 2 augusti 2026 [1]. Tillhandahållare av system som skapar eller manipulerar bild, ljud eller video som utgör deepfakes ska upplysa om att innehållet är artificiellt skapat. Tillhandahållare som offentliggör AI-genererad text för att informera allmänheten i frågor av allmänt intresse ska upplysa om det. Det gäller inte om texten har granskats av en människa och någon bär det redaktionella ansvaret för offentliggörandet [1]. Leverantörer av generativa system som fanns på marknaden före den 2 augusti 2026 har till den 2 december 2026 på sig att uppfylla skyldigheterna i artikel 50.2 [2].
För en juristavdelning som använder verktygen internt och läser allt innan det lämnar avdelningen blir artikeln sällan tillämplig. Den som låter kommunikationsavdelningen publicera AI-skrivna texter om bolagets rättsliga frågor bör veta om den.
Högrisk: senare, och bara vid viss användning
Högriskreglerna i kapitel III tillämpas från den 2 december 2027 för system i bilaga III och från den 2 augusti 2028 för system i bilaga I. Datumen står i artikel 113 i dess lydelse enligt förordning (EU) 2026/1744 [1] [2].
För er gäller högriskreglerna bara om verktyget används för ett ändamål i bilaga III. Avtalsgranskning, research, utkast och sammanställningar är inte sådana ändamål. Rekrytering, beslut om anställda och bedömning av fysiska personers kreditvärdighet är det [1]. Den praktiska regeln är enkel: så länge verktyget används för juridiskt arbete om avtal och dokument är ni utanför. Så fort någon vill använda det för beslut om människor ska frågan upp till er.
Vad som är överdrivet
Tre påståenden återkommer och stämmer inte. Det första är att alla som använder generativ AI måste göra en konsekvensbedömning enligt AI-förordningen. Den skyldigheten står i artikel 27 och gäller vissa tillhandahållare av högrisksystem [1]. Det andra är att förordningen kräver att AI-användning i avtalsarbete anmäls till en myndighet. Något sådant krav finns inte. Det tredje är att artikel 4 innebär en certifiering. Det gör den inte, se ovan.
Det som däremot gäller redan i dag, oavsett AI-förordningen, är GDPR. Personuppgifter i prompter är personuppgiftsbehandling, biträdesavtal och tredjelandsbedömning krävs, och det är där det faktiska arbetet ligger. Se de fem frågorna under AI för jurister.
Så arbetar HOVR Legal med det
Utbildningen och riktlinjen i dataskyddspaketet dokumenteras som åtgärder enligt artikel 4, med förslag till årlig uppföljning. För den som inför Claude ingår de i uppsättningen. Vad riktlinjen ska innehålla står i guiden om AI-policy för juristavdelningen.
Vanliga frågor
- Är en juristavdelning som använder Claude en tillhandahållare enligt AI-förordningen?
- Ja. Den som använder ett AI-system under eget överinseende i sin verksamhet är tillhandahållare, på engelska deployer. Den som utvecklar systemet och släpper ut det på marknaden är leverantör, på engelska provider. Skyldigheterna för en tillhandahållare av ett generellt verktyg är begränsade: AI-kunnighet enligt artikel 4, transparens enligt artikel 50 i vissa situationer, och högriskreglerna bara om systemet används för ett ändamål som förordningen klassar som högrisk [1].
- Måste vi certifiera personalen i AI-kunnighet?
- Nej. Artikel 4 kräver sedan den 27 juli 2026 att ni vidtar åtgärder för att främja utvecklingen av AI-kunnighet hos personalen, med beaktande av deras tekniska kunskaper, erfarenhet och utbildningsnivå och det sammanhang systemen används i. Artikeln säger uttryckligen att skyldigheten inte kräver att någon viss nivå av AI-kunnighet garanteras hos enskilda personer [1] [2]. Ingen certifiering och ingen viss form anges. I praktiken bör ni kunna visa vad ni har gjort: en utbildning, en riktlinje, och samma sak för nya medarbetare.
- Är avtalsgranskning med AI högrisk?
- Inte i sig. Högriskklassningen följer av användningsområdet i förordningens bilaga III, till exempel rekrytering och beslut om anställda eller bedömning av fysiska personers kreditvärdighet. Hur kraftfullt verktyget är avgör inte saken. En juristavdelning som granskar avtal, söker i egna dokument eller skriver utkast ligger utanför. Används samma verktyg för att sortera arbetssökande är det en annan bedömning. Högriskreglerna för bilaga III tillämpas dessutom först från den 2 december 2027 [1].
Källor
- [1]Förordning (EU) 2024/1689 (AI-förordningen), konsoliderad text per den 27 juli 2026, artikel 3, 4, 5, 27, 50, 99 och 113 samt bilaga III, EUR-Lex, läst 2026-11-17; den konsoliderade texten är ett dokumentationshjälpmedel, den autentiska texten står i EUT
- [2]Förordning (EU) 2026/1744 (digital omnibusförordning om AI), skäl 8 och artikel 1 led 5, 7, 39 och 40, EUR-Lex, läst 2026-11-17; ny lydelse av artikel 4, två nya förbud, övergångsregel i artikel 111.4 och tillämpningsdatum i artikel 113
- [3]Vägledning om användning av generativ AI i advokatverksamhet, Sveriges advokatsamfund, 12 juni 2025, avsnitt 5
Insikter i ämnet
Tillbaka till AI för jurister
Mer under AI för jurister
- Dataskyddspaket för AI-verktyg i juridiskt arbete
Uppdrag med fast omfattning: bedömning av överföringen, konsekvensbedömning, utkast till tilläggsavtal, riktlinje och utbildning. För AI-verktyget ni använder.
- AI-driftmodell för juristavdelningen
Uppdrag med fast omfattning för juristavdelningar. Ni får en driftmodell för hur AI används, styrs och följs upp, oavsett verktyg.
- Utbildning i AI-kunnighet för jurister: två timmar
Två timmars utbildning för juristavdelningen eller byrån på era egna verktyg och dokument, dokumenterad som åtgärd enligt artikel 4 i AI-förordningen.
- Dataskyddschecklista för generativ AI i juridiskt arbete
Checklista för byråer och juristavdelningar: de fem frågor som ska ha svar innan första klientuppgiften läggs in i ett AI-verktyg, och vad som är godkänt svar.
- AI-policy för juristavdelningen: vad den ska innehålla
Disposition för en AI-policy på juristavdelningen eller byrån: tillåtna verktyg, vad som får läggas in, granskning, ansvar, ärenden utanför och utbildning.
- AI-policy: mall att ladda ned och anpassa
En redigerbar mall för AI-policy på juristavdelningen eller byrån i nio avsnitt, med kommentarer om vad som anpassas och varför.
- Transfer impact assessment för AI-verktyg, steg för steg
De sex stegen i en transfer impact assessment för ett amerikanskt AI-verktyg: kartlägg, välj verktyg, bedöm landet, komplettera, dokumentera, ompröva.
- DPIA för generativ AI: när och hur
När en juristavdelning eller byrå måste göra en konsekvensbedömning enligt artikel 35 GDPR för ett AI-verktyg, enligt IMY:s nio kriterier.
- Personuppgifter i prompter: rättslig grund och information
När en jurist skriver om en anställd, en motpart eller en kund i ett AI-verktyg behandlas personuppgifter.
- AI-incident på juristavdelningen: när fel sak lagts in
Vad juristavdelningen gör inom 72 timmar när en medarbetare lagt in uppgifter i ett AI-verktyg som inte skulle in.
- Anonymisera före prompt: vad som fungerar
Hur en jurist tar bort personuppgifter innan texten läggs in i ett AI-verktyg: skillnaden mellan anonymisering och pseudonymisering.
- MBL och AI-verktyg: måste arbetsgivaren förhandla först?
När införandet av ett AI-verktyg utlöser förhandlingsskyldighet enligt 11 § MBL, när det räcker att informera enligt 19 §, vad som gäller utan kollektivavtal.
- Skugg-AI på juristavdelningen: kartlägg den på en vecka
Medarbetarna använder ChatGPT och Claude privat i arbetet. Juristavdelningens vecka: kartlägg, stoppa det värsta, ge ett tillåtet alternativ, skriv regeln.
- Advokatsekretess och AI: Advokatsamfundets vägledning
Vad Advokatsamfundets vägledning om generativ AI kräver för tystnadsplikten: verktyg som inte tränar på klientinformation, lästa villkor.
- Avtal med AI-leverantörer: vad som begärs utöver standard
Vad en juristavdelning eller byrå begär av en AI-leverantör utöver standardvillkoren: myndighetsbegäran, underbiträden, radering, anonymisering, exit.
- Lokal drift eller moln för AI i juridiskt arbete
När en juristavdelning eller byrå bör köra AI lokalt och när molnet är rätt: vad lokal drift löser, vad den kostar, vad den inte löser.
- Granska ett AI-svar på tio minuter: fem steg
Så granskar en jurist ett svar från Claude, Legora eller ChatGPT innan det används: källor, rättsfall och lagrum, siffror, det som saknas, och tonen.
- AI-kunnighet: vad en juristavdelning behöver kunna
Innehållet i en utbildning på två timmar för jurister som ska använda generativ AI: vad verktyget gör och inte gör, reglerna hos er, övning på egna dokument.
- AI-vägledning för jurister i EU och Storbritannien
Vad CCBE, SRA, Law Society, Bar Council och Advokatsamfundet kräver av jurister som använder generativ AI, var de är överens, var de skiljer sig.
- Chefsjuristens AI-rapport till styrelsen: två sidor om året
Vad styrelsen behöver veta om bolagets AI-användning en gång om året och vad chefsjuristen kan svara för.