, Nils-Erik Jansson
Chefsjuristens AI-rapport till styrelsen: två sidor om året
Rapporten är två sidor i sju avsnitt och lämnas en gång om året. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och för att verksamheten och dess risker kontrolleras. AI är en av de riskerna. När frågan går till chefsjuristen, som varken äger tekniken eller budgeten, behöver rapporten visa var gränsen går. Här är vad rapporten ska innehålla, vad chefsjuristen kan stå för i den, och vad som hör hemma hos IT och CFO.
Uppdaterad av Nils-Erik Jansson
Varför styrelsen frågar
Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter, och ska se till att organisationen är utformad så att bolagets ekonomiska förhållanden kontrolleras på ett betryggande sätt [1]. Bolagsstyrningskoden, som gäller noterade bolag, preciserar: styrelsen ska se till att det finns ändamålsenliga system för uppföljning och kontroll av verksamheten och de risker den är förknippad med, och en tillfredsställande kontroll av efterlevnaden av lagar, regler och interna riktlinjer, och styrelsen ansvarar för att bolaget har god intern kontroll [2].
AI-användning är i dag en sådan risk. Thomson Reuters rapporterar att andelen chefsjurister som nämner teknik som strategisk prioritet fördubblades inför 2026 och att nästan hälften av juristavdelningarna har ett generativt AI-verktyg för hela bolaget [4]. Axiom fann i juli 2026 att två tredjedelar av juristavdelningarna kör generella AI-verktyg i standardkonfiguration och att 83 procent inte kan visa om förra årets AI-utgifter gav något [3]. Rapporten ska bekräfta eller dementera den bilden för det egna bolaget.
Frågan hör delvis hemma hos chefsjuristen, eftersom den handlar om regler, avtal och ansvar och eftersom villkoren är ett juridiskt underlag. Men chefsjuristen äger inte tekniken och inte budgeten. Rapporten ska vara ärlig om den gränsen.
Två sidor, sju avsnitt
Avsnitt ett: verktyg i bruk. En tabell med en rad per verktyg, enligt nedan. Det är bilaga 1 ur AI-policyn, mer i guiden om AI-policy för juristavdelningen.
| Verktyg och leverantör | Plan och avtal | Användare | Ägare |
|---|---|---|---|
| namn och leverantör | plan och under vilket avtal | antal och vilka delar av bolaget | namngiven person |
Finns ingen sådan tabell är det första beskedet till styrelsen att den saknas, och det är i sig ett resultat. Privata konton som används i arbetet nämns som en rad: känd omfattning, åtgärd pågår, se skugg-AI.
Avsnitt två: styrning. Finns en policy, när antogs den, vem äger den, när ses den över. Finns listan över vad som får läggas in och listan över ärenden utanför. Har personalen utbildats, när, hur dokumenterat. Skriv tre rader per fråga. Styrelsen vill veta att strukturen finns.
Avsnitt tre: dataskydd och avtal. För varje verktyg i tabellen: är de fem frågorna besvarade (biträdesavtal, överföring, lagring, myndighetsbegäran, ärenden utanför), ja eller nej, med datum. Kvarstående risker i en mening var. Se checklistan. Det här är avsnittet chefsjuristen svarar för fullt ut.
Avsnitt fyra: incidenter. Antal händelser under året, hur många som bedömdes som personuppgiftsincidenter, hur många som anmäldes, vad som ändrades. Noll incidenter är ett svar som kräver en förklaring om hur ni skulle ha fått veta. Se guiden om AI-incident.
Avsnitt fem: regelläget. AI-förordningens tillämpning för bolaget: vilka krav som gäller nu (AI-kunnighet), vilka som kommer (transparens, eventuellt högrisk om verktyg används för beslut om anställda), med datum och förbehåll. Mer i guiden om AI-förordningen för bolagsjurister. För byråer: Advokatsamfundets vägledningar. För reglerade branscher: tillsynsmyndighetens besked. Avsnittet får vara högst en halv sida.
Avsnitt sex: kostnad och nytta. Licenser och införanden i kronor, från CFO. Nyttan i de mått avdelningen faktiskt kan ta fram, se guiden om fem nyckeltal, och ärligt när måtten inte finns än. Axioms siffra om att de flesta inte kan visa om utgifterna gav något [3] är ett bra skäl att sätta baslinjen innan nästa köp, och att säga det till styrelsen.
Avsnitt sju: beslut som behövs, högst tre. Till exempel: godkänna policyn, besluta om Enterprise-avtal för hela bolaget, avsätta budget för utbildning, eller besluta att verktyg inte får användas för beslut om anställda tills styrningen finns. Styrelsen ska lämna mötet med något att besluta, annars var rapporten information.
Vad chefsjuristen svarar för
Avsnitt två, tre, fyra och fem fullt ut. Avsnitt ett tillsammans med IT, som vet vad som faktiskt är installerat. Avsnitt sex tillsammans med CFO, som har siffrorna. Avsnitt sju tillsammans med vd. Skriv det i rapporten: vem som står för vilken del. En rapport där chefsjuristen påstår saker om teknik och pengar som hen inte kan stå för undergräver det hen faktiskt kan stå för.
Fel som gör rapporten värdelös
Att den handlar om AI i allmänhet, med trender och framtidsspaningar, i stället för om bolagets verktyg och bolagets risker. Att den saknar tabellen i avsnitt ett, så att styrelsen inte vet vad den beslutar om. Att kvarstående risker göms i formuleringar som "hanteras löpande". Att den inte slutar i beslut. Och att den är tjugo sidor när styrelsen läser två.
Så arbetar HOVR Legal med det
Rapportens avsnitt två till fem hämtas ur dataskyddspaketet och ur AI-driftmodellen, eftersom de bygger på samma dokument: policyn, listorna, bedömningarna och incidentloggen. Första rapporten skriver HOVR Legal tillsammans med chefsjuristen som en del av uppdraget, i er mall, så att nästa års rapport kan göras som en uppdatering.
Vanliga frågor
- Är chefsjuristen ansvarig för bolagets AI-användning?
- Nej, styrelsen är det, och under den vd. Aktiebolagslagen lägger ansvaret för bolagets organisation och för att verksamheten kontrolleras på ett betryggande sätt på styrelsen [1]. Chefsjuristen rapporterar om den del som rör regler, avtal, dataskydd och risk, och ser till att frågan ställs. Tekniken rapporterar IT om, pengarna CFO. Rapporten blir bäst när de tre skriver var sin del och chefsjuristen håller ihop den.
- Gäller bolagsstyrningskoden oss?
- Koden gäller bolag vars aktier handlas på en reglerad marknad i Sverige [2]. Men dess krav på att styrelsen ser till att det finns system för uppföljning och kontroll av verksamhetens risker och av efterlevnaden av lagar och interna riktlinjer är en bra beskrivning av vad varje styrelse förväntas göra, och det är det rapporten svarar mot. Ett onoterat bolag kan använda samma disposition.
- Hur ofta ska rapporten lämnas?
- En gång om året som fast punkt, och därutöver när något hänt: en incident som anmälts till IMY, ett nytt verktyg för hela bolaget, en ändring i regelläget som kräver beslut. Oftare än så blir det brus. Mer sällan betyder att styrelsen får veta genom tidningen.
Uppgifterna om Anthropics villkor och produkter är lästa på Anthropics sidor den 10 november 2026 och kontrolleras vid varje uppdrag.
Källor
- [1]Aktiebolagslag (2005:551), 8 kap. 4 §, Regeringskansliets rättsdatabaser
- [2]Svensk kod för bolagsstyrning, gällande från den 1 januari 2024, Kollegiet för svensk bolagsstyrning, regel 3.1 och 8.1
- [3]Legal AI is everywhere, but only 7% of legal teams have made it work, Axiom, pressmeddelande 9 juli 2026
- [4]State of the Corporate Law Department Report 2026, Thomson Reuters Institute, 24 mars 2026
- [5]CLOC 2026 State of the Industry Report, pressmeddelande 2 mars 2026
Insikter i ämnet
Tillbaka till AI för jurister
Mer under AI för jurister
- Dataskyddspaket för AI-verktyg i juridiskt arbete
Uppdrag med fast omfattning: bedömning av överföringen, konsekvensbedömning, utkast till tilläggsavtal, riktlinje och utbildning. För AI-verktyget ni använder.
- AI-driftmodell för juristavdelningen
Uppdrag med fast omfattning för juristavdelningar. Ni får en driftmodell för hur AI används, styrs och följs upp, oavsett verktyg.
- Utbildning i AI-kunnighet för jurister: två timmar
Två timmars utbildning för juristavdelningen eller byrån på era egna verktyg och dokument, dokumenterad som åtgärd enligt artikel 4 i AI-förordningen.
- Dataskyddschecklista för generativ AI i juridiskt arbete
Checklista för byråer och juristavdelningar: de fem frågor som ska ha svar innan första klientuppgiften läggs in i ett AI-verktyg, och vad som är godkänt svar.
- AI-policy för juristavdelningen: vad den ska innehålla
Disposition för en AI-policy på juristavdelningen eller byrån: tillåtna verktyg, vad som får läggas in, granskning, ansvar, ärenden utanför och utbildning.
- AI-policy: mall att ladda ned och anpassa
En redigerbar mall för AI-policy på juristavdelningen eller byrån i nio avsnitt, med kommentarer om vad som anpassas och varför.
- AI-förordningen för bolagsjurister: vad gäller användaren
Vad AI-förordningen kräver av en juristavdelning som använder generativ AI: AI-kunnighet, transparens sedan 2026 och när högriskreglerna gäller.
- Transfer impact assessment för AI-verktyg, steg för steg
De sex stegen i en transfer impact assessment för ett amerikanskt AI-verktyg: kartlägg, välj verktyg, bedöm landet, komplettera, dokumentera, ompröva.
- DPIA för generativ AI: när och hur
När en juristavdelning eller byrå måste göra en konsekvensbedömning enligt artikel 35 GDPR för ett AI-verktyg, enligt IMY:s nio kriterier.
- Personuppgifter i prompter: rättslig grund och information
När en jurist skriver om en anställd, en motpart eller en kund i ett AI-verktyg behandlas personuppgifter.
- AI-incident på juristavdelningen: när fel sak lagts in
Vad juristavdelningen gör inom 72 timmar när en medarbetare lagt in uppgifter i ett AI-verktyg som inte skulle in.
- Anonymisera före prompt: vad som fungerar
Hur en jurist tar bort personuppgifter innan texten läggs in i ett AI-verktyg: skillnaden mellan anonymisering och pseudonymisering.
- MBL och AI-verktyg: måste arbetsgivaren förhandla först?
När införandet av ett AI-verktyg utlöser förhandlingsskyldighet enligt 11 § MBL, när det räcker att informera enligt 19 §, vad som gäller utan kollektivavtal.
- Skugg-AI på juristavdelningen: kartlägg den på en vecka
Medarbetarna använder ChatGPT och Claude privat i arbetet. Juristavdelningens vecka: kartlägg, stoppa det värsta, ge ett tillåtet alternativ, skriv regeln.
- Advokatsekretess och AI: Advokatsamfundets vägledning
Vad Advokatsamfundets vägledning om generativ AI kräver för tystnadsplikten: verktyg som inte tränar på klientinformation, lästa villkor.
- Avtal med AI-leverantörer: vad som begärs utöver standard
Vad en juristavdelning eller byrå begär av en AI-leverantör utöver standardvillkoren: myndighetsbegäran, underbiträden, radering, anonymisering, exit.
- Lokal drift eller moln för AI i juridiskt arbete
När en juristavdelning eller byrå bör köra AI lokalt och när molnet är rätt: vad lokal drift löser, vad den kostar, vad den inte löser.
- Granska ett AI-svar på tio minuter: fem steg
Så granskar en jurist ett svar från Claude, Legora eller ChatGPT innan det används: källor, rättsfall och lagrum, siffror, det som saknas, och tonen.
- AI-kunnighet: vad en juristavdelning behöver kunna
Innehållet i en utbildning på två timmar för jurister som ska använda generativ AI: vad verktyget gör och inte gör, reglerna hos er, övning på egna dokument.
- AI-vägledning för jurister i EU och Storbritannien
Vad CCBE, SRA, Law Society, Bar Council och Advokatsamfundet kräver av jurister som använder generativ AI, var de är överens, var de skiljer sig.