Chefsjuristens AI-rapport till styrelsen: två sidor om året

Rapporten är två sidor i sju avsnitt och lämnas en gång om året. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och för att verksamheten och dess risker kontrolleras. AI är en av de riskerna. När frågan går till chefsjuristen, som varken äger tekniken eller budgeten, behöver rapporten visa var gränsen går. Här är vad rapporten ska innehålla, vad chefsjuristen kan stå för i den, och vad som hör hemma hos IT och CFO.

Uppdaterad av Nils-Erik Jansson

Varför styrelsen frågar

Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter, och ska se till att organisationen är utformad så att bolagets ekonomiska förhållanden kontrolleras på ett betryggande sätt [1]. Bolagsstyrningskoden, som gäller noterade bolag, preciserar: styrelsen ska se till att det finns ändamålsenliga system för uppföljning och kontroll av verksamheten och de risker den är förknippad med, och en tillfredsställande kontroll av efterlevnaden av lagar, regler och interna riktlinjer, och styrelsen ansvarar för att bolaget har god intern kontroll [2].

AI-användning är i dag en sådan risk. Thomson Reuters rapporterar att andelen chefsjurister som nämner teknik som strategisk prioritet fördubblades inför 2026 och att nästan hälften av juristavdelningarna har ett generativt AI-verktyg för hela bolaget [4]. Axiom fann i juli 2026 att två tredjedelar av juristavdelningarna kör generella AI-verktyg i standardkonfiguration och att 83 procent inte kan visa om förra årets AI-utgifter gav något [3]. Rapporten ska bekräfta eller dementera den bilden för det egna bolaget.

Frågan hör delvis hemma hos chefsjuristen, eftersom den handlar om regler, avtal och ansvar och eftersom villkoren är ett juridiskt underlag. Men chefsjuristen äger inte tekniken och inte budgeten. Rapporten ska vara ärlig om den gränsen.

Två sidor, sju avsnitt

Avsnitt ett: verktyg i bruk. En tabell med en rad per verktyg, enligt nedan. Det är bilaga 1 ur AI-policyn, mer i guiden om AI-policy för juristavdelningen.

Verktyg och leverantör Plan och avtal Användare Ägare
namn och leverantör plan och under vilket avtal antal och vilka delar av bolaget namngiven person

Finns ingen sådan tabell är det första beskedet till styrelsen att den saknas, och det är i sig ett resultat. Privata konton som används i arbetet nämns som en rad: känd omfattning, åtgärd pågår, se skugg-AI.

Avsnitt två: styrning. Finns en policy, när antogs den, vem äger den, när ses den över. Finns listan över vad som får läggas in och listan över ärenden utanför. Har personalen utbildats, när, hur dokumenterat. Skriv tre rader per fråga. Styrelsen vill veta att strukturen finns.

Avsnitt tre: dataskydd och avtal. För varje verktyg i tabellen: är de fem frågorna besvarade (biträdesavtal, överföring, lagring, myndighetsbegäran, ärenden utanför), ja eller nej, med datum. Kvarstående risker i en mening var. Se checklistan. Det här är avsnittet chefsjuristen svarar för fullt ut.

Avsnitt fyra: incidenter. Antal händelser under året, hur många som bedömdes som personuppgiftsincidenter, hur många som anmäldes, vad som ändrades. Noll incidenter är ett svar som kräver en förklaring om hur ni skulle ha fått veta. Se guiden om AI-incident.

Avsnitt fem: regelläget. AI-förordningens tillämpning för bolaget: vilka krav som gäller nu (AI-kunnighet), vilka som kommer (transparens, eventuellt högrisk om verktyg används för beslut om anställda), med datum och förbehåll. Mer i guiden om AI-förordningen för bolagsjurister. För byråer: Advokatsamfundets vägledningar. För reglerade branscher: tillsynsmyndighetens besked. Avsnittet får vara högst en halv sida.

Avsnitt sex: kostnad och nytta. Licenser och införanden i kronor, från CFO. Nyttan i de mått avdelningen faktiskt kan ta fram, se guiden om fem nyckeltal, och ärligt när måtten inte finns än. Axioms siffra om att de flesta inte kan visa om utgifterna gav något [3] är ett bra skäl att sätta baslinjen innan nästa köp, och att säga det till styrelsen.

Avsnitt sju: beslut som behövs, högst tre. Till exempel: godkänna policyn, besluta om Enterprise-avtal för hela bolaget, avsätta budget för utbildning, eller besluta att verktyg inte får användas för beslut om anställda tills styrningen finns. Styrelsen ska lämna mötet med något att besluta, annars var rapporten information.

Vad chefsjuristen svarar för

Avsnitt två, tre, fyra och fem fullt ut. Avsnitt ett tillsammans med IT, som vet vad som faktiskt är installerat. Avsnitt sex tillsammans med CFO, som har siffrorna. Avsnitt sju tillsammans med vd. Skriv det i rapporten: vem som står för vilken del. En rapport där chefsjuristen påstår saker om teknik och pengar som hen inte kan stå för undergräver det hen faktiskt kan stå för.

Fel som gör rapporten värdelös

Att den handlar om AI i allmänhet, med trender och framtidsspaningar, i stället för om bolagets verktyg och bolagets risker. Att den saknar tabellen i avsnitt ett, så att styrelsen inte vet vad den beslutar om. Att kvarstående risker göms i formuleringar som "hanteras löpande". Att den inte slutar i beslut. Och att den är tjugo sidor när styrelsen läser två.

Rapportens avsnitt två till fem hämtas ur dataskyddspaketet och ur AI-driftmodellen, eftersom de bygger på samma dokument: policyn, listorna, bedömningarna och incidentloggen. Första rapporten skriver HOVR Legal tillsammans med chefsjuristen som en del av uppdraget, i er mall, så att nästa års rapport kan göras som en uppdatering.

Vanliga frågor

Är chefsjuristen ansvarig för bolagets AI-användning?
Nej, styrelsen är det, och under den vd. Aktiebolagslagen lägger ansvaret för bolagets organisation och för att verksamheten kontrolleras på ett betryggande sätt på styrelsen [1]. Chefsjuristen rapporterar om den del som rör regler, avtal, dataskydd och risk, och ser till att frågan ställs. Tekniken rapporterar IT om, pengarna CFO. Rapporten blir bäst när de tre skriver var sin del och chefsjuristen håller ihop den.
Gäller bolagsstyrningskoden oss?
Koden gäller bolag vars aktier handlas på en reglerad marknad i Sverige [2]. Men dess krav på att styrelsen ser till att det finns system för uppföljning och kontroll av verksamhetens risker och av efterlevnaden av lagar och interna riktlinjer är en bra beskrivning av vad varje styrelse förväntas göra, och det är det rapporten svarar mot. Ett onoterat bolag kan använda samma disposition.
Hur ofta ska rapporten lämnas?
En gång om året som fast punkt, och därutöver när något hänt: en incident som anmälts till IMY, ett nytt verktyg för hela bolaget, en ändring i regelläget som kräver beslut. Oftare än så blir det brus. Mer sällan betyder att styrelsen får veta genom tidningen.

Uppgifterna om Anthropics villkor och produkter är lästa på Anthropics sidor den 10 november 2026 och kontrolleras vid varje uppdrag.

Källor

  1. [1]Aktiebolagslag (2005:551), 8 kap. 4 §, Regeringskansliets rättsdatabaser
  2. [2]Svensk kod för bolagsstyrning, gällande från den 1 januari 2024, Kollegiet för svensk bolagsstyrning, regel 3.1 och 8.1
  3. [3]Legal AI is everywhere, but only 7% of legal teams have made it work, Axiom, pressmeddelande 9 juli 2026
  4. [4]State of the Corporate Law Department Report 2026, Thomson Reuters Institute, 24 mars 2026
  5. [5]CLOC 2026 State of the Industry Report, pressmeddelande 2 mars 2026

Tillbaka till AI för jurister

Mer under AI för jurister