Nyckeltal för juristavdelningen: fem utan nytt system

Fem nyckeltal räcker och går att ta fram utan nytt system: ärenden per kategori och enhet, tid till första svar, andel ärenden på standardväg, extern byråkostnad per ärendetyp och ledtid för avtal. Alla räknas ur inkorg och fakturor. Juristavdelningen har sällan siffror som visar vad den gör och behöver, eftersom ärendesystem saknas, tidrapportering inte finns och varje försök att mäta slutar i en diskussion om vad som ska räknas. Här är vad de fem visar och vad de inte visar.

Uppdaterad av Nils-Erik Jansson

Varför fem och inte femton

CLOC räknar business intelligence och ekonomistyrning bland de tolv kompetenserna i legal operations [1], och ACC:s mognadsmodell beskriver hur mätningen utvecklas från ingenting till instrumentpaneler [2]. De beskrivningarna är skrivna för avdelningar med egen legal operations-funktion. En avdelning med tre jurister behöver något enkelt. Fem mått räcker, alla ur data som redan finns.

Nyckeltal Hur det räknas Var siffran finns
Ärenden per kategori och enhet Antal frågor per kategori och enhet, med en grov storleksklass: liten, mellan, stor Den delade inkorgen eller formuläret i en legal front door, annars ett kalkylark med en rad per fråga
Tid till första svar Median av tiden från att frågan kom in till första svaret med innehåll, och andelen som höll utlovad svarstid Inkorgen
Andel ärenden på standardväg Andelen ärenden som markerats mall eller självbetjäning av alla ärenden Markeringen per ärende i listan
Extern byråkostnad per ärendetyp Byråfakturor summerade per ärendetyp, och andelen med fast pris mot löpande räkning Fakturorna, kodade med ärendetyp och ärende vid attest
Ledtid för avtal Median av tiden från begäran till signering, per avtalstyp Begäran i inkorgen eller legal front door, signeringen i e-signeringstjänsten eller arkivet

1. Ärenden per kategori och enhet

Vad det visar. Vad avdelningen faktiskt gör, och för vem. Det är det enda måttet som svarar på frågan "vad gör ni hela dagarna" med något annat än en känsla.

Hur det tas fram. Ur den delade inkorgen eller formuläret om ni har en legal front door. Utan den: en lista i ett kalkylark där varje ny fråga får en rad med datum, kategori och enhet. Det är det enda som kräver disciplin.

När jag byggde en plattform för avtalshantering mötte jag överlevnadsregler som blivit policy för att ingen sa emot, till exempel "jag granskar inte avtal under 50 000".

Vad det inte visar. Hur stora ärendena är. Tjugo frågor om mallar väger lättare än en tvist. Komplettera med en grov storleksklass, liten, mellan, stor, så blir bilden rimlig.

2. Tid till första svar

Vad det visar. Om verksamheten får svar i tid, i deras ögon. Det är måttet som avgör om juridik upplevs som flaskhals.

Hur det tas fram. Skillnaden mellan när frågan kom in och när första svaret med innehåll gick ut. Ur inkorgen. Mät median, inte medel, så att en enda försenad fråga inte förstör bilden. Redovisa också andelen som höll den utlovade svarstiden.

Vad det inte visar. Om svaret var bra.

3. Andel ärenden på standardväg

Vad det visar. Hur stor del av volymen som hanteras med mall, självbetjäning eller AI-stöd utan att en jurist gör en egen bedömning. Det är måttet på om avdelningens arbete med mallar och verktyg ger något.

Hur det tas fram. Varje ärende i listan får en markering: mall, självbetjäning, jurist, extern byrå. Andelen av de två första är talet.

Vad det inte visar. Om standardvägen var rätt. Komplettera med stickprov: tio ärenden per kvartal som gick standardväg granskas av en jurist i efterhand.

4. Extern byråkostnad per ärendetyp

Vad det visar. Vad ni köper utifrån, för vad, och om det är rätt saker. Det är måttet ekonomiavdelningen frågar efter, och det enda av de fem som handlar om pengar.

Hur det tas fram. Ur fakturorna. Varje byråfaktura kodas med ärendetyp och ärende när den attesteras. Efter ett kvartal ser ni fördelningen, efter ett år trenden. Lägg till andelen fakturor med fast pris mot löpande räkning.

Vad det inte visar. Om byrån var bra. Men det visar vilka ärendetyper som återkommer så ofta att det är billigare att göra dem själva eller köpa dem till fast pris, se guiden om att styra externa byråer.

5. Ledtid för avtal

Vad det visar. Hur lång tid det tar från att verksamheten begär ett avtal till att det är undertecknat, per avtalstyp. Det är måttet affären bryr sig om, och det där AI och mallar syns tydligast.

Hur det tas fram. Två datum per avtal: begäran och signering. Begäran finns i inkorgen eller dörren, signeringen i e-signeringstjänsten eller arkivet. Median per avtalstyp. Dela gärna upp i tid hos juridik och tid hos motpart och verksamhet, om datum finns.

Vad det inte visar. Kvaliteten på avtalet eller utfallet av förhandlingen. Ledtid ska aldrig optimeras på bekostnad av positionerna i playbooken.

Hur siffrorna presenteras

En sida per kvartal. Fem tal med trend mot förra kvartalet, en mening per tal om vad som hänt, och ett beslut avdelningen föreslår. Inga diagram som kräver förklaring. Ledningen läser den på två minuter, och det är avsikten.

Mätningen ingår i nuläge och plan under legal operations, där baslinjen tas fram, och i AI-driftmodellen, där måtten används för att se om verktygen ger något. En legal front door är det som gör att tre av de fem måtten faller ut av sig själva, och den byggs i uppdraget intag och prioritering.

Läs också att styra externa byråer.

Vanliga frågor

Ska juristerna tidrapportera?
Inte för nyckeltalens skull. Tidrapportering på en juristavdelning ger dåliga data och sämre stämning, och inget av de fem måtten kräver den. Vill ni veta var tiden går räcker en uppskattning per kategori under två veckor, en gång om året, som kalibrering.
Hur ofta ska siffrorna tas fram?
Kvartalsvis för ledningen, månadsvis internt om avdelningen har en legal front door och siffrorna faller ut av sig själva. Oftare än så ändras inget, mer sällan tappar man tråden. Första avläsningen efter tre månader är den viktiga, eftersom den sätter baslinjen.
Vad gör vi med siffrorna?
Tre saker. Visa verksamheten vad avdelningen gör, i deras termer. Motivera beslut: en mall till, en tjänst till, en byrå mindre. Och välja vad som ska bli självbetjäning eller AI-stött, eftersom volymen per kategori säger var det lönar sig. Ett nyckeltal som inte leder till något beslut tas bort nästa kvartal.

Källor

  1. [1]CLOC Core 12, Corporate Legal Operations Consortium, kompetenserna Business Intelligence och Financial Management
  2. [2]Legal Operations Maturity Model 2.0, Association of Corporate Counsel

Tillbaka till Legal operations

Mer under Legal operations