Mallbibliotek och playbook som process, inte projekt

Ett mallbibliotek hålls levande med tre vanor: en ägare per mall, en gällande version på ett ställe och översyn när något ändras. Playbooken är en del av samma system. Det gäller en avdelning med en till tio jurister. Ett bibliotek som byggs som projekt slutar användas när mallarna blir gamla och ingen vet vilken version som gäller.

Uppdaterad av Nils-Erik Jansson

Varför bibliotek dör

Tre orsaker är nära till hands. Ingen äger den enskilda mallen, så ingen ändrar den när lagen, praxis eller affären ändras. Versioner lever sida vid sida, i mejl, på enheter och hos byrån, och ingen vet vilken som gäller. Och biblioteket mäts aldrig, så ingen ser att det slutat användas förrän någon frågar varför avtalen ser olika ut.

CLOC räknar kunskapshantering som en av legal operations tolv kompetenser [1]. På en liten avdelning är det tre vanor.

Vana ett: en ägare per mall

Varje mall har en namngiven ägare på avdelningen. Ägaren ansvarar för att mallen är gällande, beslutar om ändringar och svarar på frågor om den. Ägaren står på mallens förstasida tillsammans med datum för senaste ändring och en mening om vad som ändrades. Byter ägaren roll byter mallen ägare samma vecka.

Det låter trivialt, men utan ägare ändrar ingen mallen.

Vana två: en gällande version, på ett ställe

Mallen finns på en plats, i det system verksamheten redan använder. Alla andra kopior är arbetskopior. Versionsnumret står i sidfoten, och gamla versioner arkiveras men tas bort från platsen där man hämtar. När byrån levererar en uppdaterad mall går den via ägaren och därefter in i biblioteket.

När jag byggde en plattform för avtalshantering bad kunder ofta om att användarna skulle kunna redigera avtalet i fritext. När jag frågade vad de faktiskt ändrade var svaret varje gång detsamma: ett datum, ett belopp, kanske ett klausulval. Det var högst fem fält, alltså ett arbetsflöde.

Playbooken hör till mallen. För varje mall finns en playbook med standard, fallback och gräns per klausul, se guiden om playbook för avtalsgranskning. Ändras mallen ändras playbooken samma dag, av samma ägare. Det är ett dokumentpar.

Vana tre: översyn på signal, inte på kalender

Översyn bör ske på signal: när en lag eller en vägledning ändras, när affären förhandlat bort samma klausul tre gånger, när en tvist visat att en klausul inte höll, när en ny ärendetyp dyker upp i dörren. Ägaren får signalen och beslutar om ändring inom en vecka. En gång om året går avdelningen igenom listan över mallar och tar bort dem som inte använts.

Mätningen

Två tal räcker. Hur många gånger varje mall hämtats under kvartalet, ur systemets statistik eller en enkel räknare. Och hur stor andel av de avtal som tecknats som bygger på en mall utan ändringar, med ändringar inom playbooken, eller utanför playbooken. Det andra talet går att få ur granskningen om verktyget är uppsatt med playbooken, och det är det tal som visar om biblioteket styr något.

Vad AI-verktygen ändrar

Två saker. Playbooken blir det styrande dokumentet, eftersom ett verktyg som granskar mot den kan hantera motpartens papper lika väl som er mall. Och mallarna kan genereras ur playbooken i stället för tvärtom: standardpositionerna sätts ihop till en mall för den aktuella situationen, med fallbacks redo. Det kräver att playbooken är skriven som text, inte som policy, och att någon äger den.

Det som inte ändras är vanorna. Ett verktyg som granskar mot en playbook ingen äger ger fel svar med större självförtroende.

Mallbibliotek och playbooks är en del av uppdraget avtalsprocess under legal operations. Som projekt med fast omfattning går HOVR Legal igenom vilka mallar som behövs, sätter ägare och versioner, skriver playbook för de avtalstyper ni använder mest och sätter upp mätningen. Ska playbooken läggas in i ett AI-verktyg görs det i uppsättningen av Claude for Legal.

Läs också avtalsprocessen från begäran till arkiv i åtta steg och mäta juristavdelningen.

Vanliga frågor

Hur många mallar behöver en avdelning med fem jurister?
Börja med de mallar som täcker det mesta av volymen: sekretessavtal, de två eller tre vanligaste kundavtalen, inköpsavtal, konsultavtal, personuppgiftsbiträdesavtal, anställningsavtal och några brev. Resten är varianter som hör hemma i playbooken som alternativa klausuler, inte som egna mallar.
Var ska mallarna ligga?
Där verksamheten redan letar: i det dokumentsystem eller intranät bolaget använder, med en sida per mall som säger vad den är till för, vem som äger den och när den ändrades senast. Inte i en mapp på juristavdelningens enhet. Ett CLM-system är rätt plats när verksamheten själv ska skapa avtal ur mallarna i volym, se kravlistan för CLM.
Vad gör AI-verktygen med mallbiblioteket?
De gör playbooken viktigare än mallen. Ett verktyg som är uppsatt med avdelningens playbook kan granska motpartens papper och föreslå text ur fallbacks. Det minskar behovet av att motparten använder er mall. Mallen behövs fortfarande när ni håller i pennan, men playbooken är det som skalar. Se guiden om playbook för avtalsgranskning.

Källor

  1. [1]CLOC Core 12, Corporate Legal Operations Consortium, kompetensen Knowledge Management

Tillbaka till Legal operations

Mer under Legal operations