GuideResurserGuiderLegal operations

Så skriver man en playbook för avtalsgranskning

En playbook skrivs som en tabell per avtalstyp: för varje klausul som återkommer anges vilken position som är standard, vad som är godtagbar reträtt och var gränsen går. Den är avdelningens eget dokument och kan läggas in i det verktyg som granskar avtalen. Här är hur jag skriver den för svenska avtal, med ett sekretessavtal som exempel.

Uppdaterad av Nils-Erik Jansson

Standard.
Er position när ni själva håller i pennan. Skrivs som avtalstext, så att verktyget kan jämföra ordagrant.
Fallback.
Det ni accepterar om motparten inte går med på standarden. Ofta två steg, varje steg skrivs som text.
Gräns.
Det ni inte accepterar utan beslut från någon annan än den som granskar. Skriv vad som är oacceptabelt och varför, i en mening.

Exempel: sekretessavtal

Ett ömsesidigt sekretessavtal hos ett svenskt bolag. Positionerna är exempel, inte råd. Era ser annorlunda ut.

  1. Definition av konfidentiell information

    Standard

    All information som lämnas i samband med ändamålet, oavsett form, utan krav på märkning

    Fallback

    Märkningskrav för skriftlig information, muntlig information skyddad om den bekräftas skriftligt inom trettio dagar

    Gräns

    Märkningskrav utan bekräftelseregel för muntlig information

    Eskalering: Ansvarig jurist

    Kommentar: Ett märkningskrav utan bekräftelseregel gör skyddet tomt.

  2. Giltighetstid för sekretessen

    Standard

    Tre år från utlämnandet, utan tidsgräns för företagshemligheter

    Fallback

    Två år

    Gräns

    Under två år, eller tidsgräns även för företagshemligheter

    Eskalering: Chefsjurist

    Kommentar: Lagen om företagshemligheter ger ett skydd som inte bör avtalas bort genom en kort sekretesstid.

  3. Undantag

    Standard

    De fyra vanliga: allmänt känd, redan känd, från tredje man utan brott, självständigt utvecklad, med bevisbördan på mottagaren

    Fallback

    Ingen

    Gräns

    Ett undantag för information som är "allmänt användbar kunskap" eller residualklausul som låter mottagaren använda det som fastnat i minnet

    Eskalering: Chefsjurist

    Kommentar: Residualklausuler gör sekretessen verkningslös för know-how och accepteras inte.

  4. Lagval och tvist

    Standard

    Svensk rätt, svensk allmän domstol med Stockholms tingsrätt som första instans

    Fallback

    Skiljeförfarande enligt SCC:s regler för förenklat förfarande

    Gräns

    Utländsk rätt eller forum utanför Norden

    Eskalering: Chefsjurist

    Kommentar: Ett sekretessavtal är sällan värt en tvist utomlands.

  5. Vite

    Standard

    Inget vite, skadestånd enligt allmänna regler

    Fallback

    Vite med tak och med rätt till skadestånd utöver vitet

    Gräns

    Vite utan tak, eller vite som enda påföljd när vi är utlämnande part

    Eskalering: Affärsansvarig tillsammans med jurist

    Kommentar: Vitets nivå är ett affärsbeslut, konstruktionen är ett juridiskt.

  6. Återlämnande och radering

    Standard

    På begäran och vid avtalets slut, med rätt att behålla en arkivkopia under sekretess och det som lagen kräver

    Fallback

    Radering med skriftlig bekräftelse

    Gräns

    Krav på radering som omfattar säkerhetskopior utan förbehåll

    Eskalering: Ansvarig jurist

    Kommentar: Ett krav som inte går att uppfylla tekniskt ska inte skrivas under.

Exemplet har sex rader. En full playbook för sekretessavtal tar även med part, ändamål, tillåtna mottagare, personuppgifter, tillåten användning och friskrivning för utlämnat material.

Varför playbooks inte används

Playbooken skrevs som en policy, och verktyget kan inte jämföra mot en strävan. Ingen äger den, och gamla positioner lever kvar. Gränserna sattes för snävt: om allt eskaleras är inget eskalerat.

Så läggs den in

En playbook läggs in i Claude som kunskap, tillsammans med er mall och två eller tre granskade avtal.

Så läggs en playbook in i Claude

Ladda ned

Gratis. Ingen registrering och ingen e-postadress.

Bakgrund

Vad playbooken gör i verktyget

Med en playbook kan ett granskningsverktyg läsa ett inkommet avtal och markera var det avviker från era positioner, hur allvarligt, och vad er fallback är. Resultatet är en lista att gå igenom. Juristen bestämmer. Rådgivningsansvaret är detsamma oavsett vad verktyget föreslagit [1].

Utan playbook gör verktyget det det kan: pekar på klausuler som brukar vara riskabla i allmänhet. Det är inte värdelöst, men det är inte er granskning.

Strukturen per klausul

Jag använder samma fem fält för varje klausul som återkommer.

Fält Innehåll
Standard Er position när ni själva håller i pennan. Skrivs som avtalstext, så att verktyget kan jämföra ordagrant.
Fallback Det ni accepterar om motparten inte går med på standarden. Ofta två steg, varje steg skrivs som text.
Gräns Det ni inte accepterar utan beslut från någon annan än den som granskar. Skriv vad som är oacceptabelt och varför, i en mening.
Eskalering Vem som beslutar när gränsen nås: ansvarig jurist, chefsjurist eller affärsansvarig. Namn eller roll.
Kommentar Varför positionen ser ut som den gör, i två meningar, så att en ny kollega förstår och så att verktyget kan förklara avvikelsen för den som frågar.

Det blir en tabell per avtalstyp. Det är hela playbooken.

Exempel: sekretessavtal

Så här ser några rader ut i en playbook för ett ömsesidigt sekretessavtal hos ett svenskt bolag. Positionerna är exempel, inte råd. Era ser annorlunda ut.

Klausul Standard Fallback Gräns
Definition av konfidentiell information All information som lämnas i samband med ändamålet, oavsett form, utan krav på märkning Märkningskrav för skriftlig information, muntlig information skyddad om den bekräftas skriftligt inom trettio dagar Märkningskrav utan bekräftelseregel för muntlig information
Giltighetstid för sekretessen Tre år från utlämnandet, utan tidsgräns för företagshemligheter Två år Under två år, eller tidsgräns även för företagshemligheter
Undantag De fyra vanliga: allmänt känd, redan känd, från tredje man utan brott, självständigt utvecklad, med bevisbördan på mottagaren Ingen Ett undantag för information som är "allmänt användbar kunskap" eller residualklausul som låter mottagaren använda det som fastnat i minnet
Lagval och tvist Svensk rätt, svensk allmän domstol med Stockholms tingsrätt som första instans Skiljeförfarande enligt SCC:s regler för förenklat förfarande Utländsk rätt eller forum utanför Norden
Vite Inget vite, skadestånd enligt allmänna regler Vite med tak och med rätt till skadestånd utöver vitet Vite utan tak, eller vite som enda påföljd när vi är utlämnande part
Återlämnande och radering På begäran och vid avtalets slut, med rätt att behålla en arkivkopia under sekretess och det som lagen kräver Radering med skriftlig bekräftelse Krav på radering som omfattar säkerhetskopior utan förbehåll

Eskalering och kommentar för samma rader:

Klausul Eskalering Kommentar
Definition av konfidentiell information Ansvarig jurist Ett märkningskrav utan bekräftelseregel gör skyddet tomt.
Giltighetstid för sekretessen Chefsjurist Lagen om företagshemligheter ger ett skydd som inte bör avtalas bort genom en kort sekretesstid.
Undantag Chefsjurist Residualklausuler gör sekretessen verkningslös för know-how och accepteras inte.
Lagval och tvist Chefsjurist Ett sekretessavtal är sällan värt en tvist utomlands.
Vite Affärsansvarig tillsammans med jurist Vitets nivå är ett affärsbeslut, konstruktionen är ett juridiskt.
Återlämnande och radering Ansvarig jurist Ett krav som inte går att uppfylla tekniskt ska inte skrivas under.

Exemplet har sex rader. En full playbook för sekretessavtal tar även med part, ändamål, tillåtna mottagare, personuppgifter, tillåten användning och friskrivning för utlämnat material.

Så läggs den in

Hur den läggs in i Claude står i så läggs en playbook in i Claude.

Varför playbooks inte används

En orsak är att den skrevs som en policy: "vi strävar efter rimliga ansvarsbegränsningar". Verktyget kan inte jämföra mot en strävan. Skriv text.

En annan är att ingen äger den. När affären förhandlat fram en ny position tre gånger i rad är det den nya standarden, och playbooken ska ändras. Utan ägare lever gamla positioner kvar och juristerna slutar lita på verktyget.

En tredje är att gränserna sattes för snävt. Om allt eskaleras är inget eskalerat. Gränsen ska bara nås i undantagsfall.

En playbook för de avtalstyper ni använder mest ingår i uppdraget avtalsprocess. Playbooken är er text och kan läggas in i ett annat verktyg om ni byter.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan en playbook och en mall?
Mallen är det avtal ni skickar. Playbooken är vad ni accepterar när motparten ändrar i det, eller när ni granskar motpartens papper. Mallen har en text per klausul. Playbooken har tre: er standard, er fallback och er gräns, plus vem som får besluta när gränsen nås. Utan playbook granskar verktyget mot ingenting och svarar med allmänna råd.
Hur många avtalstyper behöver en playbook?
Börja med en. Den avtalstyp som återkommer oftast och där juridiken oftast är flaskhals, till exempel sekretessavtal eller inköpsavtal. När den fungerar i verkliga ärenden byggs nästa på samma struktur.

Källor

  1. [1]Vägledning om användning av generativ AI i advokatverksamhet, Sveriges advokatsamfund, 12 juni 2025, avsnitt 3 om rådgivningsansvaret

Tillbaka till Legal operations

Mer under Legal operations