Så skriver man en playbook för avtalsgranskning
En playbook skrivs som en tabell per avtalstyp: för varje klausul som återkommer anges vilken position som är standard, vad som är godtagbar reträtt och var gränsen går. Den är avdelningens eget dokument och kan läggas in i det verktyg som granskar avtalen. Här är hur jag skriver den för svenska avtal, med ett sekretessavtal som exempel.
Uppdaterad av Nils-Erik Jansson
- Standard.
- Er position när ni själva håller i pennan. Skrivs som avtalstext, så att verktyget kan jämföra ordagrant.
- Fallback.
- Det ni accepterar om motparten inte går med på standarden. Ofta två steg, varje steg skrivs som text.
- Gräns.
- Det ni inte accepterar utan beslut från någon annan än den som granskar. Skriv vad som är oacceptabelt och varför, i en mening.
Exempel: sekretessavtal
Ett ömsesidigt sekretessavtal hos ett svenskt bolag. Positionerna är exempel, inte råd. Era ser annorlunda ut.
Definition av konfidentiell information
Standard
All information som lämnas i samband med ändamålet, oavsett form, utan krav på märkning
Fallback
Märkningskrav för skriftlig information, muntlig information skyddad om den bekräftas skriftligt inom trettio dagar
Gräns
Märkningskrav utan bekräftelseregel för muntlig information
Eskalering: Ansvarig jurist
Kommentar: Ett märkningskrav utan bekräftelseregel gör skyddet tomt.
Giltighetstid för sekretessen
Standard
Tre år från utlämnandet, utan tidsgräns för företagshemligheter
Fallback
Två år
Gräns
Under två år, eller tidsgräns även för företagshemligheter
Eskalering: Chefsjurist
Kommentar: Lagen om företagshemligheter ger ett skydd som inte bör avtalas bort genom en kort sekretesstid.
Undantag
Standard
De fyra vanliga: allmänt känd, redan känd, från tredje man utan brott, självständigt utvecklad, med bevisbördan på mottagaren
Fallback
Ingen
Gräns
Ett undantag för information som är "allmänt användbar kunskap" eller residualklausul som låter mottagaren använda det som fastnat i minnet
Eskalering: Chefsjurist
Kommentar: Residualklausuler gör sekretessen verkningslös för know-how och accepteras inte.
Lagval och tvist
Standard
Svensk rätt, svensk allmän domstol med Stockholms tingsrätt som första instans
Fallback
Skiljeförfarande enligt SCC:s regler för förenklat förfarande
Gräns
Utländsk rätt eller forum utanför Norden
Eskalering: Chefsjurist
Kommentar: Ett sekretessavtal är sällan värt en tvist utomlands.
Vite
Standard
Inget vite, skadestånd enligt allmänna regler
Fallback
Vite med tak och med rätt till skadestånd utöver vitet
Gräns
Vite utan tak, eller vite som enda påföljd när vi är utlämnande part
Eskalering: Affärsansvarig tillsammans med jurist
Kommentar: Vitets nivå är ett affärsbeslut, konstruktionen är ett juridiskt.
Återlämnande och radering
Standard
På begäran och vid avtalets slut, med rätt att behålla en arkivkopia under sekretess och det som lagen kräver
Fallback
Radering med skriftlig bekräftelse
Gräns
Krav på radering som omfattar säkerhetskopior utan förbehåll
Eskalering: Ansvarig jurist
Kommentar: Ett krav som inte går att uppfylla tekniskt ska inte skrivas under.
Exemplet har sex rader. En full playbook för sekretessavtal tar även med part, ändamål, tillåtna mottagare, personuppgifter, tillåten användning och friskrivning för utlämnat material.
Varför playbooks inte används
Playbooken skrevs som en policy, och verktyget kan inte jämföra mot en strävan. Ingen äger den, och gamla positioner lever kvar. Gränserna sattes för snävt: om allt eskaleras är inget eskalerat.
Så läggs den in
En playbook läggs in i Claude som kunskap, tillsammans med er mall och två eller tre granskade avtal.
Så läggs en playbook in i ClaudeLadda ned
Gratis. Ingen registrering och ingen e-postadress.
Bakgrund
Vad playbooken gör i verktyget
Med en playbook kan ett granskningsverktyg läsa ett inkommet avtal och markera var det avviker från era positioner, hur allvarligt, och vad er fallback är. Resultatet är en lista att gå igenom. Juristen bestämmer. Rådgivningsansvaret är detsamma oavsett vad verktyget föreslagit [1].
Utan playbook gör verktyget det det kan: pekar på klausuler som brukar vara riskabla i allmänhet. Det är inte värdelöst, men det är inte er granskning.
Strukturen per klausul
Jag använder samma fem fält för varje klausul som återkommer.
| Fält | Innehåll |
|---|---|
| Standard | Er position när ni själva håller i pennan. Skrivs som avtalstext, så att verktyget kan jämföra ordagrant. |
| Fallback | Det ni accepterar om motparten inte går med på standarden. Ofta två steg, varje steg skrivs som text. |
| Gräns | Det ni inte accepterar utan beslut från någon annan än den som granskar. Skriv vad som är oacceptabelt och varför, i en mening. |
| Eskalering | Vem som beslutar när gränsen nås: ansvarig jurist, chefsjurist eller affärsansvarig. Namn eller roll. |
| Kommentar | Varför positionen ser ut som den gör, i två meningar, så att en ny kollega förstår och så att verktyget kan förklara avvikelsen för den som frågar. |
Det blir en tabell per avtalstyp. Det är hela playbooken.
Exempel: sekretessavtal
Så här ser några rader ut i en playbook för ett ömsesidigt sekretessavtal hos ett svenskt bolag. Positionerna är exempel, inte råd. Era ser annorlunda ut.
| Klausul | Standard | Fallback | Gräns |
|---|---|---|---|
| Definition av konfidentiell information | All information som lämnas i samband med ändamålet, oavsett form, utan krav på märkning | Märkningskrav för skriftlig information, muntlig information skyddad om den bekräftas skriftligt inom trettio dagar | Märkningskrav utan bekräftelseregel för muntlig information |
| Giltighetstid för sekretessen | Tre år från utlämnandet, utan tidsgräns för företagshemligheter | Två år | Under två år, eller tidsgräns även för företagshemligheter |
| Undantag | De fyra vanliga: allmänt känd, redan känd, från tredje man utan brott, självständigt utvecklad, med bevisbördan på mottagaren | Ingen | Ett undantag för information som är "allmänt användbar kunskap" eller residualklausul som låter mottagaren använda det som fastnat i minnet |
| Lagval och tvist | Svensk rätt, svensk allmän domstol med Stockholms tingsrätt som första instans | Skiljeförfarande enligt SCC:s regler för förenklat förfarande | Utländsk rätt eller forum utanför Norden |
| Vite | Inget vite, skadestånd enligt allmänna regler | Vite med tak och med rätt till skadestånd utöver vitet | Vite utan tak, eller vite som enda påföljd när vi är utlämnande part |
| Återlämnande och radering | På begäran och vid avtalets slut, med rätt att behålla en arkivkopia under sekretess och det som lagen kräver | Radering med skriftlig bekräftelse | Krav på radering som omfattar säkerhetskopior utan förbehåll |
Eskalering och kommentar för samma rader:
| Klausul | Eskalering | Kommentar |
|---|---|---|
| Definition av konfidentiell information | Ansvarig jurist | Ett märkningskrav utan bekräftelseregel gör skyddet tomt. |
| Giltighetstid för sekretessen | Chefsjurist | Lagen om företagshemligheter ger ett skydd som inte bör avtalas bort genom en kort sekretesstid. |
| Undantag | Chefsjurist | Residualklausuler gör sekretessen verkningslös för know-how och accepteras inte. |
| Lagval och tvist | Chefsjurist | Ett sekretessavtal är sällan värt en tvist utomlands. |
| Vite | Affärsansvarig tillsammans med jurist | Vitets nivå är ett affärsbeslut, konstruktionen är ett juridiskt. |
| Återlämnande och radering | Ansvarig jurist | Ett krav som inte går att uppfylla tekniskt ska inte skrivas under. |
Exemplet har sex rader. En full playbook för sekretessavtal tar även med part, ändamål, tillåtna mottagare, personuppgifter, tillåten användning och friskrivning för utlämnat material.
Så läggs den in
Hur den läggs in i Claude står i så läggs en playbook in i Claude.
Varför playbooks inte används
En orsak är att den skrevs som en policy: "vi strävar efter rimliga ansvarsbegränsningar". Verktyget kan inte jämföra mot en strävan. Skriv text.
En annan är att ingen äger den. När affären förhandlat fram en ny position tre gånger i rad är det den nya standarden, och playbooken ska ändras. Utan ägare lever gamla positioner kvar och juristerna slutar lita på verktyget.
En tredje är att gränserna sattes för snävt. Om allt eskaleras är inget eskalerat. Gränsen ska bara nås i undantagsfall.
Så arbetar HOVR Legal med det
En playbook för de avtalstyper ni använder mest ingår i uppdraget avtalsprocess. Playbooken är er text och kan läggas in i ett annat verktyg om ni byter.
Vanliga frågor
- Vad är skillnaden mellan en playbook och en mall?
- Mallen är det avtal ni skickar. Playbooken är vad ni accepterar när motparten ändrar i det, eller när ni granskar motpartens papper. Mallen har en text per klausul. Playbooken har tre: er standard, er fallback och er gräns, plus vem som får besluta när gränsen nås. Utan playbook granskar verktyget mot ingenting och svarar med allmänna råd.
- Hur många avtalstyper behöver en playbook?
- Börja med en. Den avtalstyp som återkommer oftast och där juridiken oftast är flaskhals, till exempel sekretessavtal eller inköpsavtal. När den fungerar i verkliga ärenden byggs nästa på samma struktur.
Källor
- [1]Vägledning om användning av generativ AI i advokatverksamhet, Sveriges advokatsamfund, 12 juni 2025, avsnitt 3 om rådgivningsansvaret
Tillbaka till Legal operations
Mer under Legal operations
- Intag och prioritering av juridiska frågor
HOVR Legal bygger en väg in för verksamhetens juridiska frågor: kanal, kategorier, fyra svarsvägar, triageregel, svarstider och mätning. Inget nytt system.
- Avtalsprocess: kartläggning och ny process före CLM
HOVR Legal ritar avtalsprocessen med er: mallar, attestordning, vem som skriver under, var avtalet ligger och förnyelser. Före eller utan köp av CLM.
- Byråstyrning: externa byråer och byråkostnad
HOVR Legal sätter upp styrningen av externa byråer: vilka ärenden som går ut, panel, uppdragsvillkor, faktureringsriktlinjer och uppföljning av kostnaden.
- Interimsroll i legal operations på deltid
HOVR Legal tar rollen som ansvarig för legal operations en eller två dagar i veckan: plan, införanden, mätning och överlämning, med rapport till chefsjuristen.
- Legal front door för en juristavdelning med tre jurister
En väg in för verksamhetens juridiska frågor: formulär, fyra svarsvägar, svarstider och mätning. Byggd på en liten avdelning utan nytt system.
- Nyckeltal för juristavdelningen: fem utan nytt system
Fem nyckeltal ur inkorg och fakturor: ärenden per kategori, tid till svar, andel standardväg, byråkostnad per ärendetyp och avtalsledtid.
- Styra externa byråer: panel, fasta priser och fakturor
Panel på tre till fem byråer, instruktion per uppdrag, fasta priser där de går, fakturagranskning i tre punkter och en årlig genomgång.
- Mallbibliotek och playbook som process, inte projekt
Varför mallbibliotek dör och hur en liten juristavdelning håller mallar och playbooks levande.
- Interim ansvarig för legal operations: när och hur
När en juristavdelning behöver en interim ansvarig för legal operations på deltid, vad rollen gör de första nittio dagarna.
- Mognadsmodell för legal operations i liten avdelning
CLOC:s tolv kompetenser och ACC:s mognadsmodell översatta till en avdelning med en till tio jurister.
- Juristavdelningens budget och årshjul
Hur en juristavdelning med en till tio jurister bygger en budget som ledningen förstår: fem poster, fakturorna som underlag och motivering för CFO.
- Avtalsprocessen från begäran till arkiv i åtta steg
Processkarta för en liten juristavdelning: begäran, triage, mall eller utkast, granskning, förhandling, godkännande, signering, arkiv med bevakning.