, Nils-Erik Jansson
Transfer impact assessment för AI-verktyg, steg för steg
Advokatsamfundets GDPR-vägledning beskriver en transfer impact assessment i sex steg för advokatbyråer. Samma steg är användbara när en juristavdelning lägger personuppgifter i Claude, ChatGPT eller ett annat verktyg från en amerikansk leverantör. Det gäller även om data sägs lagras i EU, eftersom åtkomst från tredjeland är en tredjelandsöverföring. Här är stegen, vad de innebär för just ett AI-verktyg, och hur slutsatsen ser ut.
Uppdaterad av Nils-Erik Jansson
Varför just AI-verktyg
En transfer impact assessment är samma sak för ett AI-verktyg som för vilken molntjänst som helst. Det som skiljer är att innehållet är rikare. I ett ärendehanteringssystem ligger namn och diarienummer. I en prompt ligger hela avtalet, hela tvisten och juristens egen bedömning. Det gör steg tre och fyra viktigare än vanligt, och det gör listan över ärenden som hålls utanför verktyget till ett av resultaten.
Advokatsamfundets GDPR-vägledning anger att bedömningen görs i ett sexstegsförfarande med skyldighet för byrån att genomföra en transfer impact assessment [1]. Stegen kommer från Europeiska dataskyddsstyrelsens rekommendationer 01/2020 [2]. Så här ser de ut för ett AI-verktyg.
Steg 1: kartlägg överföringarna
Vilka personuppgifter går in i verktyget, om vem, och vart tar de vägen? För ett AI-verktyg är svaret inte ett enda land. Anthropic anger att lagring sker i USA, att trafik som standard kan dirigeras till USA, Europa, Asien och Australien, och att support och säkerhetsgranskning kan ske där koncernbolag och underbiträden finns [4]. Underbiträdeslistan hör till kartläggningen. Resultatet av steg ett är en tabell över uppgifter, registrerade, mottagare, land och ändamål. Så här börjar den för ett AI-verktyg, med det som Anthropic anger.
| Överföring | Mottagare | Land | Uppgifter, registrerade och ändamål |
|---|---|---|---|
| Lagring | Anthropic | USA | Fylls i av er |
| Trafik som standard | Anthropic | USA, Europa, Asien och Australien | Fylls i av er |
| Support och säkerhetsgranskning | Koncernbolag och underbiträden | Där de finns | Fylls i av er |
| Underbiträden | Enligt underbiträdeslistan | Enligt listan | Fylls i av er |
| Kopplingar till avtalsarkiv, e-post och dokumenthantering | Respektive system | Fylls i av er | Fylls i av er |
Kopplingar till andra system (avtalsarkiv, e-post, dokumenthantering) ger verktyget tillgång till mer än det som skrivs i prompten, och ska med i tabellen.
Steg 2: välj överföringsverktyg
Adekvansbeslut, standardavtalsklausuler, bindande företagsbestämmelser eller något av undantagen i artikel 49. För en leverantör som inte är certifierad under Data Privacy Framework är det standardavtalsklausulerna i biträdesavtalet. Anthropics biträdesavtal bygger på klausulerna från 2021, modul 2 och 3 [5]. Kontrollera vilka moduler som är ifyllda, vem som är exportör och importör i ledet från det irländska bolaget till USA, och att bilagorna faktiskt beskriver er behandling. Undantagen i artikel 49 bär inte en löpande leverantörsrelation.
Steg 3: bedöm om verktyget håller i mottagarlandet
Det här är kärnan. Frågan är om lagstiftning och praxis i mottagarlandet kan hindra importören från att följa klausulerna, särskilt vid myndighetsåtkomst. För USA handlar det om FISA 702 och om Cloud Act, som Advokatsamfundets vägledning om externa IT-tjänster pekar på: amerikansk domstol kan ålägga ett amerikanskt bolag att lämna ut information även om den lagras i EU [6]. IMY skriver att de åtgärder USA vidtagit efter Schrems II gäller all överföring till amerikanska företag, oavsett överföringsverktyg, och kan vägas in i bedömningen [3].
Dokumentera vad leverantören säger att den gör vid en begäran, vad den inte lovar, och hur sannolik en begäran är för just era uppgifter. Där sannolikheten är låg men konsekvensen hög för en viss del av ärendena är det listan över ärenden utanför verktyget som tar hand om dem.
Steg 4: kompletterande åtgärder
Om steg tre visar en risk ska den mötas med tekniska, avtalsmässiga eller organisatoriska åtgärder. Tekniska åtgärder är de enda som enligt rekommendationerna kan hindra myndighetsåtkomst, och för ett AI-verktyg som måste läsa klartext för att fungera är de begränsade: kryptering under överföring och lagring finns, kryptering under behandling finns inte. Avtalsmässiga åtgärder är tilläggsavtalet med krav på information och invändning vid myndighetsbegäran, som samfundets mallklausuler [6]. Organisatoriska är avidentifiering innan uppgifter läggs in, korta lagringstider, och listan över ärenden som inte läggs in alls.
Var ärlig i dokumentationen om vad åtgärderna inte klarar. En bedömning som säger att allt är löst med en avtalsklausul håller inte vid granskning.
Steg 5: formella steg
Standardavtalsklausulerna behöver inget godkännande, men de ska vara undertecknade i rätt version, bilagorna ifyllda och eventuella tilläggsavtal på plats innan första uppgiften läggs in. Konsekvensbedömning enligt artikel 35 görs där behandlingen kräver det. Dataskyddsombudet ska ha läst bedömningen.
Steg 6: ompröva
En gång om året, och när något ändras: leverantören byter underbiträden (Anthropics biträdesavtal ger 15 dagar att invända [5]), rättsläget ändras, eller avdelningen börjar använda verktyget för nya ärendetyper. GDPR-vägledningen lägger också på byrån att ha en plan för alternativ eller leverantörsbyte om adekvansbeslutet för USA faller [1]. Den planen är en sida: vad som händer med data, hur snabbt, och vilket verktyg som tar över.
Vad bedömningen slutar i
Bedömningen slutar i ett ja för de ärendetyper där risken kan mötas, med tilläggsavtal eller dokumenterad begäran om det, med korta lagringstider, och med en lista över ärenden som inte läggs in. Den listan är bedömningens konkreta resultat, och den hör hemma i AI-policyn.
Så arbetar HOVR Legal med det
Bedömningen av överföringen är en av fem delar i dataskyddspaketet. HOVR Legal levererar den i er mall och går igenom den med ert dataskyddsombud, och den följer med till nästa verktyg. För Claude ingår den i uppsättningen, med Anthropics underlag redan genomgånget.
Vanliga frågor
- Behövs en transfer impact assessment om leverantören lagrar data i EU?
- Ja, om data kan nås från tredjeland. GDPR-vägledningen räknar åtkomst från en plats utanför EU/EES som en överföring, till exempel när support får fjärråtkomst, så lagringsplatsen avgör inte frågan [1]. Anthropic anger att trafik kan dirigeras till flera regioner och att support och säkerhetsgranskning kan ske där koncernbolag och underbiträden finns [4]. Då finns en överföring att bedöma.
- Räcker det att leverantören är certifierad under Data Privacy Framework?
- Om leverantören är certifierad kan överföringen vila på adekvansbeslutet för USA, och bedömningen blir enklare men inte överflödig: vägledningen säger att byrån ska ha en plan för alternativ om adekvansbeslutet faller [1]. När jag sökte i registret fanns Anthropic inte bland de aktiva deltagarna, se insikten om DPF-registret. Då är det standardavtalsklausulerna som gäller, och bedömningen är obligatorisk.
- Vem gör bedömningen, vi eller leverantören?
- Ni. Leverantören lämnar underlag: var data behandlas, vilka underbiträden som finns, vilka åtgärder som vidtas vid myndighetsbegäran. Ansvaret för slutsatsen ligger hos den personuppgiftsansvarige, det vill säga avdelningen eller byrån. Det är också därför bedömningen ska finnas i er mall. Leverantörens dokument räcker inte som bedömning.
Källor
- [1]GDPR-vägledningen, Sveriges advokatsamfund, 10 september 2026, avsnitt 12.2 och 12.3
- [2]Recommendations 01/2020 on measures that supplement transfer tools, version 2.0, Europeiska dataskyddsstyrelsen, 18 juni 2021
- [3]Överföringar av personuppgifter till USA, IMY
- [4]Where are your servers located?, Privacy Center, Anthropic
- [5]Data Processing Addendum, Anthropic
- [6]Uppdaterad vägledning om användningen av externa IT-tjänster i advokatverksamhet, Sveriges advokatsamfund, 15 april 2026
Insikter i ämnet
Tillbaka till AI för jurister
Mer under AI för jurister
- Dataskyddspaket för AI-verktyg i juridiskt arbete
Uppdrag med fast omfattning: bedömning av överföringen, konsekvensbedömning, utkast till tilläggsavtal, riktlinje och utbildning. För AI-verktyget ni använder.
- AI-driftmodell för juristavdelningen
Uppdrag med fast omfattning för juristavdelningar. Ni får en driftmodell för hur AI används, styrs och följs upp, oavsett verktyg.
- Utbildning i AI-kunnighet för jurister: två timmar
Två timmars utbildning för juristavdelningen eller byrån på era egna verktyg och dokument, dokumenterad som åtgärd enligt artikel 4 i AI-förordningen.
- Dataskyddschecklista för generativ AI i juridiskt arbete
Checklista för byråer och juristavdelningar: de fem frågor som ska ha svar innan första klientuppgiften läggs in i ett AI-verktyg, och vad som är godkänt svar.
- AI-policy för juristavdelningen: vad den ska innehålla
Disposition för en AI-policy på juristavdelningen eller byrån: tillåtna verktyg, vad som får läggas in, granskning, ansvar, ärenden utanför och utbildning.
- AI-policy: mall att ladda ned och anpassa
En redigerbar mall för AI-policy på juristavdelningen eller byrån i nio avsnitt, med kommentarer om vad som anpassas och varför.
- AI-förordningen för bolagsjurister: vad gäller användaren
Vad AI-förordningen kräver av en juristavdelning som använder generativ AI: AI-kunnighet, transparens sedan 2026 och när högriskreglerna gäller.
- DPIA för generativ AI: när och hur
När en juristavdelning eller byrå måste göra en konsekvensbedömning enligt artikel 35 GDPR för ett AI-verktyg, enligt IMY:s nio kriterier.
- Personuppgifter i prompter: rättslig grund och information
När en jurist skriver om en anställd, en motpart eller en kund i ett AI-verktyg behandlas personuppgifter.
- AI-incident på juristavdelningen: när fel sak lagts in
Vad juristavdelningen gör inom 72 timmar när en medarbetare lagt in uppgifter i ett AI-verktyg som inte skulle in.
- Anonymisera före prompt: vad som fungerar
Hur en jurist tar bort personuppgifter innan texten läggs in i ett AI-verktyg: skillnaden mellan anonymisering och pseudonymisering.
- MBL och AI-verktyg: måste arbetsgivaren förhandla först?
När införandet av ett AI-verktyg utlöser förhandlingsskyldighet enligt 11 § MBL, när det räcker att informera enligt 19 §, vad som gäller utan kollektivavtal.
- Skugg-AI på juristavdelningen: kartlägg den på en vecka
Medarbetarna använder ChatGPT och Claude privat i arbetet. Juristavdelningens vecka: kartlägg, stoppa det värsta, ge ett tillåtet alternativ, skriv regeln.
- Advokatsekretess och AI: Advokatsamfundets vägledning
Vad Advokatsamfundets vägledning om generativ AI kräver för tystnadsplikten: verktyg som inte tränar på klientinformation, lästa villkor.
- Avtal med AI-leverantörer: vad som begärs utöver standard
Vad en juristavdelning eller byrå begär av en AI-leverantör utöver standardvillkoren: myndighetsbegäran, underbiträden, radering, anonymisering, exit.
- Lokal drift eller moln för AI i juridiskt arbete
När en juristavdelning eller byrå bör köra AI lokalt och när molnet är rätt: vad lokal drift löser, vad den kostar, vad den inte löser.
- Granska ett AI-svar på tio minuter: fem steg
Så granskar en jurist ett svar från Claude, Legora eller ChatGPT innan det används: källor, rättsfall och lagrum, siffror, det som saknas, och tonen.
- AI-kunnighet: vad en juristavdelning behöver kunna
Innehållet i en utbildning på två timmar för jurister som ska använda generativ AI: vad verktyget gör och inte gör, reglerna hos er, övning på egna dokument.
- AI-vägledning för jurister i EU och Storbritannien
Vad CCBE, SRA, Law Society, Bar Council och Advokatsamfundet kräver av jurister som använder generativ AI, var de är överens, var de skiljer sig.
- Chefsjuristens AI-rapport till styrelsen: två sidor om året
Vad styrelsen behöver veta om bolagets AI-användning en gång om året och vad chefsjuristen kan svara för.