, Nils-Erik Jansson
DPIA för generativ AI: när och hur
En konsekvensbedömning krävs när minst två av IMY:s nio kriterier är uppfyllda. Ett generativt AI-verktyg i juridiskt arbete träffar kriteriet ny teknik, och i personalärenden även ett andra. Den bör göras före första användningen, eftersom svaret avgör vilka ärenden som kan läggas in. Här är kriterierna, vad bedömningen minst ska innehålla, och hur en avdelning med en till tio jurister gör den utan ett långt dokument.
Uppdaterad av Nils-Erik Jansson
När den krävs
Artikel 35 GDPR kräver en konsekvensbedömning inför en typ av behandling som sannolikt leder till hög risk för fysiska personers rättigheter och friheter, särskilt vid användning av ny teknik [2]. IMY:s förteckning enligt artikel 35.4 har nio kriterier, och tumregeln är att bedömningen krävs när minst två är uppfyllda, i enskilda fall redan vid ett [1]. Kriterierna är utvärdering eller poängsättning av människor, automatiserade beslut med rättsliga följder, systematisk övervakning, känsliga personuppgifter, behandling i stor omfattning, kombination av uppgifter från flera behandlingar, personer i underläge eller beroendeställning, ny teknik eller nya organisatoriska lösningar, och behandling som hindrar tillgång till tjänst eller avtal [1].
Lägg ett generativt AI-verktyg i juridiskt arbete bredvid listan. Ny teknik: ja, nästan alltid. Känsliga uppgifter: ja i personalärenden, tvister om hälsa eller fackligt medlemskap, och i många byråärenden. Beroendeställning: ja när uppgifterna rör anställda. Stor omfattning: ja om arkivet kopplas till verktyget. Kombination av behandlingar: ja när avtalsarkiv, e-post och ärendesystem kopplas till samma verktyg. Två kriterier nås lätt. Slutsatsen är att en konsekvensbedömning krävs för de ärendetyper där två kriterier träffas, och att det är enklare att göra en för verktyget med avgränsningar per ärendetyp än att försöka undvika den.
Vad den ska innehålla
Minimikravet enligt artikel 35.7, som IMY återger: en systematisk beskrivning av behandlingen och dess syften, en bedömning av nödvändighet och proportionalitet, en bedömning av riskerna för de registrerades rättigheter och friheter, och de åtgärder som planeras för att hantera riskerna. Dataskyddsombudet ska rådfrågas, de registrerades synpunkter inhämtas vid behov, och bedömningen ses över [2].
För ett AI-verktyg ser de fyra delarna ut så här.
Beskrivningen. Vilket verktyg, vilken plan, vilka kopplingar, vilka ärendetyper, vilka kategorier av registrerade (anställda, kunder, motparter, klienter) och uppgifter, var behandlingen sker och hos vilka underbiträden. Här återanvänds steg ett i bedömningen av överföringen, se guiden om transfer impact assessment.
Nödvändighet och proportionalitet. Varför verktyget behövs för ändamålet, om samma sak kunde göras med mindre uppgifter, och vilken rättslig grund behandlingen vilar på per ärendetyp. Det är här avdelningen tvingas svara på om alla ärendetyper verkligen ska in, och det är här listan över ärenden utanför får sin motivering.
Riskerna. För de registrerade, inte för bolaget: obehörig åtkomst, återanvändning för träning, felaktiga svar som leder till felaktiga beslut om en person, utlämnande vid myndighetsbegäran, lagring längre än nödvändigt. Sannolikhet och allvar per risk, kort.
Åtgärderna. Avtalet och tilläggen, lagringsperioderna, behörigheterna, listan över ärenden utanför, granskningsregeln i policyn, utbildningen. Beskriv också den kvarstående risken efter åtgärderna så som den är.
Hur den hålls kort
En bedömning per verktyg, med en tabell per ärendetyp, är den form som fungerar. Tabellen har fyra kolumner: ärendetyp, uppgifter som förekommer, kriterier som träffas, slutsats (läggs in, läggs in med villkor, hålls utanför). Beskrivningen och åtgärderna skrivs en gång och gäller alla rader. Tabellen är den del av dokumentet som används i det löpande arbetet. Så här ser raderna ut när de fylls i efter kriterierna ovan.
| Ärendetyp | Uppgifter som förekommer | Kriterier som träffas | Slutsats |
|---|---|---|---|
| Personalärenden | Uppgifter om anställda, känsliga uppgifter | Ny teknik, känsliga uppgifter, beroendeställning | Avgörs per verktyg |
| Tvister om hälsa eller fackligt medlemskap | Känsliga uppgifter | Ny teknik, känsliga uppgifter | Avgörs per verktyg |
| Många byråärenden | Känsliga uppgifter | Ny teknik, känsliga uppgifter | Avgörs per verktyg |
| Arkivet kopplat till verktyget | Uppgifter i hela arkivet | Ny teknik, stor omfattning | Avgörs per verktyg |
| Avtalsarkiv, e-post och ärendesystem kopplade till samma verktyg | Uppgifter från flera behandlingar | Ny teknik, kombination av behandlingar | Avgörs per verktyg |
I kolumnen för slutsats väljer ni mellan läggs in, läggs in med villkor och hålls utanför.
Den återanvänds. Nästa verktyg får samma struktur, och halva innehållet är detsamma. Nästa ärendetyp blir en rad till. Advokatsamfundets GDPR-vägledning behandlar konsekvensbedömning som en del av byråns ordinarie dataskyddsarbete, inte som ett engångsprojekt [3].
Dataskyddsombudet och IMY
Dataskyddsombudet ska rådfrågas, och det ska synas i dokumentet vad ombudet sagt. Har bolaget inget ombud, dokumenteras vem som haft den rollen i bedömningen.
Förhandssamråd med IMY begärs bara om bedömningen visar hög risk trots åtgärderna [2]. Landar en juristavdelning där är det skäl att se om en ärendetyp ska flyttas till listan över ärenden utanför, eftersom behovet av samråd då försvinner.
Så arbetar HOVR Legal med det
HOVR Legal gör konsekvensbedömningen där den behövs, som en av fem delar i dataskyddspaketet, i er mall och med genomgång med ert dataskyddsombud. För Claude ingår den i uppsättningen, med beskrivningen av behandlingen redan skriven ur Anthropics underlag. Vad som i övrigt ska finnas innan första ärendet läggs in står i checklistan.
Vanliga frågor
- Krävs konsekvensbedömning för alla AI-verktyg?
- Nej, för behandlingar som sannolikt leder till hög risk. IMY:s tumregel är att bedömningen ska göras när minst två av de nio kriterierna i förteckningen är uppfyllda, i enskilda fall redan vid ett [1]. Ett generativt verktyg träffar nästan alltid kriteriet ny teknik. Om det också används för känsliga uppgifter, för uppgifter om anställda eller i stor omfattning är två kriterier nådda. Svaret blir ja för de ärendetyper där två kriterier träffas.
- Kan vi använda leverantörens egen konsekvensbedömning?
- Som underlag, inte som er bedömning. Leverantören kan beskriva behandlingen hos sig, men nödvändigheten, proportionaliteten och riskerna för era registrerade kan bara ni bedöma, eftersom bara ni vet vilka uppgifter ni lägger in och varför. Artikel 35 lägger ansvaret på den personuppgiftsansvarige.
- Måste vi samråda med IMY?
- Bara om bedömningen visar hög risk trots de åtgärder ni planerar [1]. Med rätt avtal, lagringsperioder och en lista över ärenden som hålls utanför bör en juristavdelnings användning inte landa där. Gör den det är det ett tecken på att användningen ska avgränsas, inte på att samrådet ska begäras.
Källor
- [1]När ska en konsekvensbedömning genomföras, IMY, förteckningen enligt artikel 35.4 med nio kriterier
- [2]Konsekvensbedömningar och förhandssamråd, IMY
- [3]GDPR-vägledningen, Sveriges advokatsamfund, 10 september 2026
Insikter i ämnet
Tillbaka till AI för jurister
Mer under AI för jurister
- Dataskyddspaket för AI-verktyg i juridiskt arbete
Uppdrag med fast omfattning: bedömning av överföringen, konsekvensbedömning, utkast till tilläggsavtal, riktlinje och utbildning. För AI-verktyget ni använder.
- AI-driftmodell för juristavdelningen
Uppdrag med fast omfattning för juristavdelningar. Ni får en driftmodell för hur AI används, styrs och följs upp, oavsett verktyg.
- Utbildning i AI-kunnighet för jurister: två timmar
Två timmars utbildning för juristavdelningen eller byrån på era egna verktyg och dokument, dokumenterad som åtgärd enligt artikel 4 i AI-förordningen.
- Dataskyddschecklista för generativ AI i juridiskt arbete
Checklista för byråer och juristavdelningar: de fem frågor som ska ha svar innan första klientuppgiften läggs in i ett AI-verktyg, och vad som är godkänt svar.
- AI-policy för juristavdelningen: vad den ska innehålla
Disposition för en AI-policy på juristavdelningen eller byrån: tillåtna verktyg, vad som får läggas in, granskning, ansvar, ärenden utanför och utbildning.
- AI-policy: mall att ladda ned och anpassa
En redigerbar mall för AI-policy på juristavdelningen eller byrån i nio avsnitt, med kommentarer om vad som anpassas och varför.
- AI-förordningen för bolagsjurister: vad gäller användaren
Vad AI-förordningen kräver av en juristavdelning som använder generativ AI: AI-kunnighet, transparens sedan 2026 och när högriskreglerna gäller.
- Transfer impact assessment för AI-verktyg, steg för steg
De sex stegen i en transfer impact assessment för ett amerikanskt AI-verktyg: kartlägg, välj verktyg, bedöm landet, komplettera, dokumentera, ompröva.
- Personuppgifter i prompter: rättslig grund och information
När en jurist skriver om en anställd, en motpart eller en kund i ett AI-verktyg behandlas personuppgifter.
- AI-incident på juristavdelningen: när fel sak lagts in
Vad juristavdelningen gör inom 72 timmar när en medarbetare lagt in uppgifter i ett AI-verktyg som inte skulle in.
- Anonymisera före prompt: vad som fungerar
Hur en jurist tar bort personuppgifter innan texten läggs in i ett AI-verktyg: skillnaden mellan anonymisering och pseudonymisering.
- MBL och AI-verktyg: måste arbetsgivaren förhandla först?
När införandet av ett AI-verktyg utlöser förhandlingsskyldighet enligt 11 § MBL, när det räcker att informera enligt 19 §, vad som gäller utan kollektivavtal.
- Skugg-AI på juristavdelningen: kartlägg den på en vecka
Medarbetarna använder ChatGPT och Claude privat i arbetet. Juristavdelningens vecka: kartlägg, stoppa det värsta, ge ett tillåtet alternativ, skriv regeln.
- Advokatsekretess och AI: Advokatsamfundets vägledning
Vad Advokatsamfundets vägledning om generativ AI kräver för tystnadsplikten: verktyg som inte tränar på klientinformation, lästa villkor.
- Avtal med AI-leverantörer: vad som begärs utöver standard
Vad en juristavdelning eller byrå begär av en AI-leverantör utöver standardvillkoren: myndighetsbegäran, underbiträden, radering, anonymisering, exit.
- Lokal drift eller moln för AI i juridiskt arbete
När en juristavdelning eller byrå bör köra AI lokalt och när molnet är rätt: vad lokal drift löser, vad den kostar, vad den inte löser.
- Granska ett AI-svar på tio minuter: fem steg
Så granskar en jurist ett svar från Claude, Legora eller ChatGPT innan det används: källor, rättsfall och lagrum, siffror, det som saknas, och tonen.
- AI-kunnighet: vad en juristavdelning behöver kunna
Innehållet i en utbildning på två timmar för jurister som ska använda generativ AI: vad verktyget gör och inte gör, reglerna hos er, övning på egna dokument.
- AI-vägledning för jurister i EU och Storbritannien
Vad CCBE, SRA, Law Society, Bar Council och Advokatsamfundet kräver av jurister som använder generativ AI, var de är överens, var de skiljer sig.
- Chefsjuristens AI-rapport till styrelsen: två sidor om året
Vad styrelsen behöver veta om bolagets AI-användning en gång om året och vad chefsjuristen kan svara för.