DPIA för generativ AI: när och hur

En konsekvensbedömning krävs när minst två av IMY:s nio kriterier är uppfyllda. Ett generativt AI-verktyg i juridiskt arbete träffar kriteriet ny teknik, och i personalärenden även ett andra. Den bör göras före första användningen, eftersom svaret avgör vilka ärenden som kan läggas in. Här är kriterierna, vad bedömningen minst ska innehålla, och hur en avdelning med en till tio jurister gör den utan ett långt dokument.

Uppdaterad av Nils-Erik Jansson

När den krävs

Artikel 35 GDPR kräver en konsekvensbedömning inför en typ av behandling som sannolikt leder till hög risk för fysiska personers rättigheter och friheter, särskilt vid användning av ny teknik [2]. IMY:s förteckning enligt artikel 35.4 har nio kriterier, och tumregeln är att bedömningen krävs när minst två är uppfyllda, i enskilda fall redan vid ett [1]. Kriterierna är utvärdering eller poängsättning av människor, automatiserade beslut med rättsliga följder, systematisk övervakning, känsliga personuppgifter, behandling i stor omfattning, kombination av uppgifter från flera behandlingar, personer i underläge eller beroendeställning, ny teknik eller nya organisatoriska lösningar, och behandling som hindrar tillgång till tjänst eller avtal [1].

Lägg ett generativt AI-verktyg i juridiskt arbete bredvid listan. Ny teknik: ja, nästan alltid. Känsliga uppgifter: ja i personalärenden, tvister om hälsa eller fackligt medlemskap, och i många byråärenden. Beroendeställning: ja när uppgifterna rör anställda. Stor omfattning: ja om arkivet kopplas till verktyget. Kombination av behandlingar: ja när avtalsarkiv, e-post och ärendesystem kopplas till samma verktyg. Två kriterier nås lätt. Slutsatsen är att en konsekvensbedömning krävs för de ärendetyper där två kriterier träffas, och att det är enklare att göra en för verktyget med avgränsningar per ärendetyp än att försöka undvika den.

Vad den ska innehålla

Minimikravet enligt artikel 35.7, som IMY återger: en systematisk beskrivning av behandlingen och dess syften, en bedömning av nödvändighet och proportionalitet, en bedömning av riskerna för de registrerades rättigheter och friheter, och de åtgärder som planeras för att hantera riskerna. Dataskyddsombudet ska rådfrågas, de registrerades synpunkter inhämtas vid behov, och bedömningen ses över [2].

För ett AI-verktyg ser de fyra delarna ut så här.

Beskrivningen. Vilket verktyg, vilken plan, vilka kopplingar, vilka ärendetyper, vilka kategorier av registrerade (anställda, kunder, motparter, klienter) och uppgifter, var behandlingen sker och hos vilka underbiträden. Här återanvänds steg ett i bedömningen av överföringen, se guiden om transfer impact assessment.

Nödvändighet och proportionalitet. Varför verktyget behövs för ändamålet, om samma sak kunde göras med mindre uppgifter, och vilken rättslig grund behandlingen vilar på per ärendetyp. Det är här avdelningen tvingas svara på om alla ärendetyper verkligen ska in, och det är här listan över ärenden utanför får sin motivering.

Riskerna. För de registrerade, inte för bolaget: obehörig åtkomst, återanvändning för träning, felaktiga svar som leder till felaktiga beslut om en person, utlämnande vid myndighetsbegäran, lagring längre än nödvändigt. Sannolikhet och allvar per risk, kort.

Åtgärderna. Avtalet och tilläggen, lagringsperioderna, behörigheterna, listan över ärenden utanför, granskningsregeln i policyn, utbildningen. Beskriv också den kvarstående risken efter åtgärderna så som den är.

Hur den hålls kort

En bedömning per verktyg, med en tabell per ärendetyp, är den form som fungerar. Tabellen har fyra kolumner: ärendetyp, uppgifter som förekommer, kriterier som träffas, slutsats (läggs in, läggs in med villkor, hålls utanför). Beskrivningen och åtgärderna skrivs en gång och gäller alla rader. Tabellen är den del av dokumentet som används i det löpande arbetet. Så här ser raderna ut när de fylls i efter kriterierna ovan.

Ärendetyp Uppgifter som förekommer Kriterier som träffas Slutsats
Personalärenden Uppgifter om anställda, känsliga uppgifter Ny teknik, känsliga uppgifter, beroendeställning Avgörs per verktyg
Tvister om hälsa eller fackligt medlemskap Känsliga uppgifter Ny teknik, känsliga uppgifter Avgörs per verktyg
Många byråärenden Känsliga uppgifter Ny teknik, känsliga uppgifter Avgörs per verktyg
Arkivet kopplat till verktyget Uppgifter i hela arkivet Ny teknik, stor omfattning Avgörs per verktyg
Avtalsarkiv, e-post och ärendesystem kopplade till samma verktyg Uppgifter från flera behandlingar Ny teknik, kombination av behandlingar Avgörs per verktyg

I kolumnen för slutsats väljer ni mellan läggs in, läggs in med villkor och hålls utanför.

Den återanvänds. Nästa verktyg får samma struktur, och halva innehållet är detsamma. Nästa ärendetyp blir en rad till. Advokatsamfundets GDPR-vägledning behandlar konsekvensbedömning som en del av byråns ordinarie dataskyddsarbete, inte som ett engångsprojekt [3].

Dataskyddsombudet och IMY

Dataskyddsombudet ska rådfrågas, och det ska synas i dokumentet vad ombudet sagt. Har bolaget inget ombud, dokumenteras vem som haft den rollen i bedömningen.

Förhandssamråd med IMY begärs bara om bedömningen visar hög risk trots åtgärderna [2]. Landar en juristavdelning där är det skäl att se om en ärendetyp ska flyttas till listan över ärenden utanför, eftersom behovet av samråd då försvinner.

HOVR Legal gör konsekvensbedömningen där den behövs, som en av fem delar i dataskyddspaketet, i er mall och med genomgång med ert dataskyddsombud. För Claude ingår den i uppsättningen, med beskrivningen av behandlingen redan skriven ur Anthropics underlag. Vad som i övrigt ska finnas innan första ärendet läggs in står i checklistan.

Vanliga frågor

Krävs konsekvensbedömning för alla AI-verktyg?
Nej, för behandlingar som sannolikt leder till hög risk. IMY:s tumregel är att bedömningen ska göras när minst två av de nio kriterierna i förteckningen är uppfyllda, i enskilda fall redan vid ett [1]. Ett generativt verktyg träffar nästan alltid kriteriet ny teknik. Om det också används för känsliga uppgifter, för uppgifter om anställda eller i stor omfattning är två kriterier nådda. Svaret blir ja för de ärendetyper där två kriterier träffas.
Kan vi använda leverantörens egen konsekvensbedömning?
Som underlag, inte som er bedömning. Leverantören kan beskriva behandlingen hos sig, men nödvändigheten, proportionaliteten och riskerna för era registrerade kan bara ni bedöma, eftersom bara ni vet vilka uppgifter ni lägger in och varför. Artikel 35 lägger ansvaret på den personuppgiftsansvarige.
Måste vi samråda med IMY?
Bara om bedömningen visar hög risk trots de åtgärder ni planerar [1]. Med rätt avtal, lagringsperioder och en lista över ärenden som hålls utanför bör en juristavdelnings användning inte landa där. Gör den det är det ett tecken på att användningen ska avgränsas, inte på att samrådet ska begäras.

Källor

  1. [1]När ska en konsekvensbedömning genomföras, IMY, förteckningen enligt artikel 35.4 med nio kriterier
  2. [2]Konsekvensbedömningar och förhandssamråd, IMY
  3. [3]GDPR-vägledningen, Sveriges advokatsamfund, 10 september 2026

Tillbaka till AI för jurister

Mer under AI för jurister