, Nils-Erik Jansson
Anonymisera före prompt: vad som fungerar
Att byta ett namn mot initialer räcker inte: texten är då pseudonymiserad och fortfarande personuppgifter. Det som fungerar är att byta direkta uppgifter mot roller, grovgöra de indirekta och hålla nyckeln utanför verktyget. Här är skillnaden mellan anonymisering och pseudonymisering i praktiken, vad som räcker för vilken uppgift, var det går fel, och när det är enklare att hålla ärendet utanför verktyget.
Uppdaterad av Nils-Erik Jansson
Två ord som blandas ihop
Europeiska dataskyddsstyrelsen beskriver pseudonymisering som en säkerhetsåtgärd som minskar möjligheten att koppla uppgifterna till en specifik individ, och anonymisering som något som gör det omöjligt. Helt anonymiserade uppgifter är inte längre personuppgifter [1]. GDPR drar gränsen i skäl 26: uppgifter är personuppgifter så länge en person kan identifieras direkt eller indirekt med medel som rimligen kan komma att användas, och pseudonymiserade uppgifter som kan hänföras till en person med kompletterande uppgifter räknas som personuppgifter [2].
För juristen betyder det: namnbytet gör inte texten anonym. Det gör den pseudonymiserad. Det är bra, men behandlingen behöver fortfarande grund, biträdesavtal och bedömning. Anonym blir texten först när ingen, inte heller ni, rimligen kan koppla den till personen. I ett personalärende på en liten avdelning är det nästan omöjligt. I en fråga om en standardklausul i ett kundavtal är det lätt.
Vad som identifierar
Direkta uppgifter: namn, personnummer, e-postadress, telefonnummer, anställningsnummer, registreringsnummer. De är lätta att hitta och byta.
Indirekta uppgifter: befattning i kombination med enhet, datum för en händelse, belopp som bara gäller en person, ort, en sjukdom, en motparts firmanamn när motparten är en enskild näringsidkare, ett ärendenummer som finns i ett annat system. De är svårare, och det är de som gör att "avidentifierade" texter identifierar.
Sammanhanget: en text om "en säljare på region väst som sades upp i mars" identifierar personen för alla på bolaget som vet att det bara var en. Små populationer är problemet. Ju mindre organisation eller ju ovanligare händelse, desto mindre räcker.
Metoden i fyra steg
Bestäm vad frågan kräver. En fråga om uppsägningsgrund kräver händelseförloppet, inte namnet. En fråga om en klausul kräver klausulen, inte parterna. Skriv frågan först, och lägg sedan in bara det den behöver. Det är också nödvändighetskravet i intresseavvägningen tillämpat i praktiken [3].
Byt de direkta uppgifterna mot roller. "Den anställde", "kunden", "motparten", "bolaget", "leverantören". Använd inte initialer eller påhittade namn som går att slå upp, och inte "Person A" om texten sedan avslöjar vem A är. Roller är dessutom bättre för svaret, eftersom verktyget då resonerar om rollen i stället för att gissa om personen.
Grovgör de indirekta uppgifterna. Datum blir "i våras", belopp blir storleksordningar, befattningar blir nivåer, orter blir "en mindre ort". Behåll det som har rättslig betydelse: att uppsägningen skedde inom två månader från händelsen spelar roll, det exakta datumet gör det sällan.
Nyckeln stannar hos er. Finns det ett behov av att koppla svaret tillbaka till ärendet, skriv kopplingen i ärendeakten i ert system, inte i verktyget. Det är det som gör att texten i verktyget förblir pseudonymiserad från leverantörens sida även om den är personuppgifter från er sida.
Läs texten en gång till med frågan: skulle någon på bolaget som läser det här veta vem det gäller? Om ja, är det inte klart.
Vad som vinns
Rättsligt: nödvändighetskravet uppfylls lättare, avvägningen blir enklare att dokumentera, och konsekvensen av en incident eller en myndighetsbegäran hos leverantören krymper. Se guiden om personuppgifter i prompter.
Praktiskt: vissa ärendetyper som står på listan utanför kan läggas in i avidentifierad form. Ett sätt är att låta listan utanför få två kolumner: helt utanför respektive utanför om inte avidentifierad.
För byråer: Advokatsamfundets vägledning kräver att klientinformation inte röjs i strid med tystnadsplikten och att riskbedömningen görs per klient, ärende och uppgift [4]. Avidentifiering är en av de åtgärder som påverkar den bedömningen, men den ersätter inte avtalet med leverantören.
Vad som inte fungerar
Att be verktyget anonymisera texten. Då är den redan inlagd. Att lita på att pseudonymiserad text är anonym och hoppa över bedömningen. Att avidentifiera direkta uppgifter och lämna de indirekta. Att hålla nyckeln i samma chatt som texten. Och att avidentifiera texter där sammanhanget ändå identifierar, i stället för att hålla ärendet utanför.
När det är enklare att hålla ärendet utanför
När personen går att identifiera av sammanhanget oavsett vad som tas bort, när avidentifieringen tar längre tid än nyttan av svaret, när uppgifterna är känsliga enligt artikel 9 och svaret ändå kräver dem, och när ärendet står på listan utanför av ett skäl som inte handlar om personuppgifter, som myndighetsbegäran eller klientens besked. Då är svaret att inte lägga in, och det är ett godkänt svar.
Så arbetar HOVR Legal med det
Metoden lärs ut i utbildningen i AI-kunnighet på avdelningens egna texter, och listan över ärenden utanför med kolumnen för avidentifierad form tas fram i riskbedömningen i dataskyddspaketet. För Claude ingår det i uppsättningen. Avidentifiering i volym, med lokala verktyg, är en fråga för lokal drift eller moln.
Vanliga frågor
- Är texten anonym om jag byter namnet mot initialer?
- Nej. Initialer, befattning, enhet, datum och sammanhang identifierar oftast personen för den som känner organisationen, och GDPR räknar uppgifter som personuppgifter så länge personen kan identifieras direkt eller indirekt med medel som rimligen kan komma att användas [2]. Namnbytet är pseudonymisering: en skyddsåtgärd som minskar risken, men uppgifterna är fortfarande personuppgifter och behandlingen behöver fortfarande grund, avtal och bedömning.
- Lönar det sig att anonymisera om behandlingen ändå är tillåten under avtalet?
- Ja, av tre skäl. Nödvändighetskravet i intresseavvägningen blir lättare att uppfylla när bara det som behövs läggs in. Konsekvensen av en incident, en myndighetsbegäran eller ett fel hos leverantören blir mindre. Och vissa ärendetyper som annars står på listan utanför kan läggas in i avidentifierad form. Kostnaden är arbete per ärende och en nyckel att hålla ordning på.
- Kan verktyget själv anonymisera texten?
- Inte utan att först ha läst den. Att be verktyget ta bort namn innebär att namnen redan är inlagda. Avidentifieringen måste göras innan texten lämnar er miljö: för hand i korta texter, med ett lokalt verktyg eller en funktion i ert dokumentsystem för längre. En lokal modell kan användas för steget, se guiden om lokal drift eller moln.
Källor
Insikter i ämnet
Tillbaka till AI för jurister
Mer under AI för jurister
- Dataskyddspaket för AI-verktyg i juridiskt arbete
Uppdrag med fast omfattning: bedömning av överföringen, konsekvensbedömning, utkast till tilläggsavtal, riktlinje och utbildning. För AI-verktyget ni använder.
- AI-driftmodell för juristavdelningen
Uppdrag med fast omfattning för juristavdelningar. Ni får en driftmodell för hur AI används, styrs och följs upp, oavsett verktyg.
- Utbildning i AI-kunnighet för jurister: två timmar
Två timmars utbildning för juristavdelningen eller byrån på era egna verktyg och dokument, dokumenterad som åtgärd enligt artikel 4 i AI-förordningen.
- Dataskyddschecklista för generativ AI i juridiskt arbete
Checklista för byråer och juristavdelningar: de fem frågor som ska ha svar innan första klientuppgiften läggs in i ett AI-verktyg, och vad som är godkänt svar.
- AI-policy för juristavdelningen: vad den ska innehålla
Disposition för en AI-policy på juristavdelningen eller byrån: tillåtna verktyg, vad som får läggas in, granskning, ansvar, ärenden utanför och utbildning.
- AI-policy: mall att ladda ned och anpassa
En redigerbar mall för AI-policy på juristavdelningen eller byrån i nio avsnitt, med kommentarer om vad som anpassas och varför.
- AI-förordningen för bolagsjurister: vad gäller användaren
Vad AI-förordningen kräver av en juristavdelning som använder generativ AI: AI-kunnighet, transparens sedan 2026 och när högriskreglerna gäller.
- Transfer impact assessment för AI-verktyg, steg för steg
De sex stegen i en transfer impact assessment för ett amerikanskt AI-verktyg: kartlägg, välj verktyg, bedöm landet, komplettera, dokumentera, ompröva.
- DPIA för generativ AI: när och hur
När en juristavdelning eller byrå måste göra en konsekvensbedömning enligt artikel 35 GDPR för ett AI-verktyg, enligt IMY:s nio kriterier.
- Personuppgifter i prompter: rättslig grund och information
När en jurist skriver om en anställd, en motpart eller en kund i ett AI-verktyg behandlas personuppgifter.
- AI-incident på juristavdelningen: när fel sak lagts in
Vad juristavdelningen gör inom 72 timmar när en medarbetare lagt in uppgifter i ett AI-verktyg som inte skulle in.
- MBL och AI-verktyg: måste arbetsgivaren förhandla först?
När införandet av ett AI-verktyg utlöser förhandlingsskyldighet enligt 11 § MBL, när det räcker att informera enligt 19 §, vad som gäller utan kollektivavtal.
- Skugg-AI på juristavdelningen: kartlägg den på en vecka
Medarbetarna använder ChatGPT och Claude privat i arbetet. Juristavdelningens vecka: kartlägg, stoppa det värsta, ge ett tillåtet alternativ, skriv regeln.
- Advokatsekretess och AI: Advokatsamfundets vägledning
Vad Advokatsamfundets vägledning om generativ AI kräver för tystnadsplikten: verktyg som inte tränar på klientinformation, lästa villkor.
- Avtal med AI-leverantörer: vad som begärs utöver standard
Vad en juristavdelning eller byrå begär av en AI-leverantör utöver standardvillkoren: myndighetsbegäran, underbiträden, radering, anonymisering, exit.
- Lokal drift eller moln för AI i juridiskt arbete
När en juristavdelning eller byrå bör köra AI lokalt och när molnet är rätt: vad lokal drift löser, vad den kostar, vad den inte löser.
- Granska ett AI-svar på tio minuter: fem steg
Så granskar en jurist ett svar från Claude, Legora eller ChatGPT innan det används: källor, rättsfall och lagrum, siffror, det som saknas, och tonen.
- AI-kunnighet: vad en juristavdelning behöver kunna
Innehållet i en utbildning på två timmar för jurister som ska använda generativ AI: vad verktyget gör och inte gör, reglerna hos er, övning på egna dokument.
- AI-vägledning för jurister i EU och Storbritannien
Vad CCBE, SRA, Law Society, Bar Council och Advokatsamfundet kräver av jurister som använder generativ AI, var de är överens, var de skiljer sig.
- Chefsjuristens AI-rapport till styrelsen: två sidor om året
Vad styrelsen behöver veta om bolagets AI-användning en gång om året och vad chefsjuristen kan svara för.