, Nils-Erik Jansson
Dataskyddschecklista för generativ AI i juridiskt arbete
Fem frågor ska ha svar innan första ärende- eller klientuppgiften läggs in i ett AI-verktyg. Checklistan går igenom dem en i taget: vad frågan betyder, vilket dokument som svarar på den, och vad som är ett godkänt svar. Den fungerar för Claude, Legora, Copilot och vilket verktyg som helst.
Uppdaterad av Nils-Erik Jansson
Besvarade: 0 av 5
Vem är personuppgiftsbiträde, och på vilket avtal?
0 av 3Hur är överföringen till tredjeland grundad och bedömd?
0 av 4Hur länge sparas data, och vem kan se den?
0 av 3Vad händer vid en myndighetsbegäran?
0 av 1Vilka ärenden hålls utanför verktyget?
0 av 3Guiden nedan förklarar vad varje fråga betyder, var svaret dokumenteras och vilken risken är.
Bakgrund
1. Vem är personuppgiftsbiträde, och på vilket avtal?
| Punkt | Innehåll |
|---|---|
| Vad frågan betyder | Leverantören av ett moln- eller AI-verktyg behandlar personuppgifter för er räkning och är personuppgiftsbiträde. Då krävs ett skriftligt avtal med innehållet i artikel 28 GDPR [1]. Utan det finns inget att bedöma och verktyget får inte användas. |
| Vad som krävs | Avtalet är tecknat av bolaget eller byrån, inte av en medarbetare privat. Det anger ändamål, uppgiftskategorier, underbiträden och vad som händer när avtalet upphör. Ni vet vilken juridisk person som är er motpart (för kunder i EES är det Anthropics irländska bolag) och vilken plan avtalet gäller. |
| Var det dokumenteras | Leverantörens biträdesavtal, för Anthropic det Data Processing Addendum som ingår i de kommersiella villkoren [4], plus era noteringar om vad det täcker och inte täcker. |
| Risk | Är verktyget köpt på Team eller Pro av en enskild jurist med företagskort gäller konsumentvillkor eller en plan utan de inställningar ni behöver, och biträdesavtalet är inte bolagets. |
2. Hur är överföringen till tredjeland grundad och bedömd?
| Punkt | Innehåll |
|---|---|
| Vad frågan betyder | En amerikansk leverantör innebär överföring till USA, även om data lagras i EU, eftersom åtkomst från tredjeland är en överföring [1]. Överföringen behöver ett verktyg enligt kapitel V GDPR och en bedömning av att verktyget håller. |
| Vad som krävs | Ni vet vilken överföringsgrund som gäller (för Anthropic standardavtalsklausulerna, eftersom bolaget inte fanns bland DPF-registrets aktiva deltagare när jag sökte). Bedömningen är gjord, daterad, undertecknad av ansvarig och läst av dataskyddsombudet. Den slutar i en lista över ärendetyper som inte läggs in och i ett datum för omprövning. Ni har en plan för vad som händer om adekvansbeslutet för USA faller [1]. |
| Var det dokumenteras | Standardavtalsklausulerna i biträdesavtalet med ifyllda bilagor, och er bedömning av överföringen i sex steg, se guiden om bedömningen. |
| Risk | Leverantörens egen text om att den "följer GDPR" används som bedömning. Texten är underlag för bedömningen. |
3. Hur länge sparas data, och vem kan se den?
| Punkt | Innehåll |
|---|---|
| Vad frågan betyder | Lagringstid, radering och åtkomst hos leverantören och hos er, för chattar, projekt, uppladdade filer och det som skapas i verktyget. |
| Vad som krävs | Ni vet standardläget (för Claude: data sparas tills ni raderar, raderade chattar försvinner inom 30 dagar [7]), vilka inställningar som finns på er plan (egna perioder bara på Enterprise, lägst 30 dagar), vad inställningarna inte når (innehåll som säkerhetssystemen flaggar, publika artifact-länkar) och vem hos er som är Owner och kan ändra. Perioderna är satta per ärendetyp. Behörigheter i kopplade system är genomgångna, så att verktyget inte ser mer än användaren får se. |
| Var det dokumenteras | Leverantörens dokumentation om lagring och inställningar, och er egen inställningslista. För Claude: Anthropics sidor om lagring och om egna lagringsperioder [7] [6]. Se insikten om lagring i Claude Enterprise. |
| Risk | Projektets lagringsperiod går före chattens, och projekt är obegränsade som standard. Den som bara satt en chattperiod har inte styrt något [6]. |
4. Vad händer vid en myndighetsbegäran?
| Punkt | Innehåll |
|---|---|
| Vad frågan betyder | Om en myndighet i leverantörens land begär ut era uppgifter: får ni veta det, invänder leverantören, och vad gör ni då? Vägledningen om externa IT-tjänster pekar på Cloud Act och kräver i sin mallklausul att leverantören informerar byrån, upplyser domstolen om advokatsekretessen och motsätter sig utlämnandet [2]. |
| Vad som krävs | Ett av tre: leverantören har åtagit sig information och invändning i avtal; ni har begärt det, fått nej och dokumenterat att risken accepteras för vissa ärendetyper; eller ärendena där risken inte kan accepteras står på listan utanför verktyget. Alla tre är godkända svar. Saknas svar är punkten inte klar. |
| Var det dokumenteras | Leverantörens villkor och transparensrapporter, ert tilläggsavtal eller er dokumenterade begäran om ett sådant, och riskbedömningens avsnitt om kvarstående risk. |
| Risk | Frågan hoppas över för att den känns teoretisk. Den ska ändå vara besvarad för de ärenden där den inte är det. |
5. Vilka ärenden hålls utanför verktyget?
| Punkt | Innehåll |
|---|---|
| Vad frågan betyder | Summan av de fyra första: vilka ärendetyper som inte läggs in alls, oavsett hur bra inställningarna är. |
| Vad som krävs | Listan finns, är kort nog att komma ihåg, är känd av alla på avdelningen och har en ägare. För byråer: den tar hänsyn till när klientens samtycke krävs enligt vägledningen om generativ AI, det vill säga när risker kvarstår som inte kan åtgärdas med avtal eller säkerhetsåtgärder [3]. Listan ses över vid varje omprövning av bedömningen. |
| Var det dokumenteras | En lista per ärendetyp i AI-policyn, se guiden om policyn, med hänvisning till det steg i bedömningen som motiverar varje post. |
| Risk | Listan säger bara "känsliga ärenden". Det är ingen lista. Skriv ärendetyperna. |
När alla fem har svar
Då kan första ärendet läggas in. Dokumenten är biträdesavtalet med noteringar, bedömningen av överföringen, eventuell konsekvensbedömning, inställningslistan, policyn med listan över ärenden utanför, och utbildningsunderlaget. Det är vad dataskyddspaketet består av, och det som ingår i uppsättningen av Claude for Legal.
Vanliga frågor
- I vilken ordning ska frågorna besvaras?
- I den ordning de står. Biträdesavtalet avgör om det finns något att bedöma. Överföringsbedömningen avgör vilka ärenden som kan läggas in. Lagring och åtkomst avgör inställningarna. Myndighetsfrågan avgör vad som blir kvar som risk. Listan över ärenden utanför är summan av de fyra första.
- Hur lång tid tar det att få svar på alla fem?
- Tiden styrs av leverantörens underlag, genomgången med dataskyddsombudet och besluten: vilka ärenden som hålls utanför, och om risken vid myndighetsbegäran accepteras eller ska förhandlas.
- Gäller checklistan även privata AI-konton som medarbetare använder?
- Den visar varför de inte går att godkänna. Ett privat konto har inget biträdesavtal, ingen bedömning av överföringen och inga inställningar för lagring, så fråga ett till tre saknar svar. Det är skälet till att policyn kräver bolagets eget avtal, se guiden om skugg-AI på juristavdelningen.
Uppgifterna om Anthropics villkor och produkter är lästa på Anthropics sidor den 9 november 2026 och kontrolleras vid varje uppdrag.
Källor
- [1]GDPR-vägledningen, Sveriges advokatsamfund, 10 september 2026, avsnitt 2.9, 2.13, 11 och 12
- [2]Uppdaterad vägledning om användningen av externa IT-tjänster i advokatverksamhet, Sveriges advokatsamfund, 15 april 2026
- [3]Vägledning om användning av generativ AI i advokatverksamhet, Sveriges advokatsamfund, 12 juni 2025
- [4]Data Processing Addendum, Anthropic
- [5]Where are your servers located?, Privacy Center, Anthropic
- [6]Configure custom data retention controls for Enterprise plans, Anthropic
- [7]How long do you store my organization's data?, Privacy Center, Anthropic, läst 2026-11-10
Insikter i ämnet
Tillbaka till AI för jurister
Mer under AI för jurister
- Dataskyddspaket för AI-verktyg i juridiskt arbete
Uppdrag med fast omfattning: bedömning av överföringen, konsekvensbedömning, utkast till tilläggsavtal, riktlinje och utbildning. För AI-verktyget ni använder.
- AI-driftmodell för juristavdelningen
Uppdrag med fast omfattning för juristavdelningar. Ni får en driftmodell för hur AI används, styrs och följs upp, oavsett verktyg.
- Utbildning i AI-kunnighet för jurister: två timmar
Två timmars utbildning för juristavdelningen eller byrån på era egna verktyg och dokument, dokumenterad som åtgärd enligt artikel 4 i AI-förordningen.
- AI-policy för juristavdelningen: vad den ska innehålla
Disposition för en AI-policy på juristavdelningen eller byrån: tillåtna verktyg, vad som får läggas in, granskning, ansvar, ärenden utanför och utbildning.
- AI-policy: mall att ladda ned och anpassa
En redigerbar mall för AI-policy på juristavdelningen eller byrån i nio avsnitt, med kommentarer om vad som anpassas och varför.
- AI-förordningen för bolagsjurister: vad gäller användaren
Vad AI-förordningen kräver av en juristavdelning som använder generativ AI: AI-kunnighet, transparens sedan 2026 och när högriskreglerna gäller.
- Transfer impact assessment för AI-verktyg, steg för steg
De sex stegen i en transfer impact assessment för ett amerikanskt AI-verktyg: kartlägg, välj verktyg, bedöm landet, komplettera, dokumentera, ompröva.
- DPIA för generativ AI: när och hur
När en juristavdelning eller byrå måste göra en konsekvensbedömning enligt artikel 35 GDPR för ett AI-verktyg, enligt IMY:s nio kriterier.
- Personuppgifter i prompter: rättslig grund och information
När en jurist skriver om en anställd, en motpart eller en kund i ett AI-verktyg behandlas personuppgifter.
- AI-incident på juristavdelningen: när fel sak lagts in
Vad juristavdelningen gör inom 72 timmar när en medarbetare lagt in uppgifter i ett AI-verktyg som inte skulle in.
- Anonymisera före prompt: vad som fungerar
Hur en jurist tar bort personuppgifter innan texten läggs in i ett AI-verktyg: skillnaden mellan anonymisering och pseudonymisering.
- MBL och AI-verktyg: måste arbetsgivaren förhandla först?
När införandet av ett AI-verktyg utlöser förhandlingsskyldighet enligt 11 § MBL, när det räcker att informera enligt 19 §, vad som gäller utan kollektivavtal.
- Skugg-AI på juristavdelningen: kartlägg den på en vecka
Medarbetarna använder ChatGPT och Claude privat i arbetet. Juristavdelningens vecka: kartlägg, stoppa det värsta, ge ett tillåtet alternativ, skriv regeln.
- Advokatsekretess och AI: Advokatsamfundets vägledning
Vad Advokatsamfundets vägledning om generativ AI kräver för tystnadsplikten: verktyg som inte tränar på klientinformation, lästa villkor.
- Avtal med AI-leverantörer: vad som begärs utöver standard
Vad en juristavdelning eller byrå begär av en AI-leverantör utöver standardvillkoren: myndighetsbegäran, underbiträden, radering, anonymisering, exit.
- Lokal drift eller moln för AI i juridiskt arbete
När en juristavdelning eller byrå bör köra AI lokalt och när molnet är rätt: vad lokal drift löser, vad den kostar, vad den inte löser.
- Granska ett AI-svar på tio minuter: fem steg
Så granskar en jurist ett svar från Claude, Legora eller ChatGPT innan det används: källor, rättsfall och lagrum, siffror, det som saknas, och tonen.
- AI-kunnighet: vad en juristavdelning behöver kunna
Innehållet i en utbildning på två timmar för jurister som ska använda generativ AI: vad verktyget gör och inte gör, reglerna hos er, övning på egna dokument.
- AI-vägledning för jurister i EU och Storbritannien
Vad CCBE, SRA, Law Society, Bar Council och Advokatsamfundet kräver av jurister som använder generativ AI, var de är överens, var de skiljer sig.
- Chefsjuristens AI-rapport till styrelsen: två sidor om året
Vad styrelsen behöver veta om bolagets AI-användning en gång om året och vad chefsjuristen kan svara för.