Advokatsekretess och AI: Advokatsamfundets vägledning

Tystnadsplikten gäller oavsett arbetssätt. Det är utgångspunkten i Advokatsamfundets vägledning om generativ AI, och resten följer av den: vilka verktyg som alls får användas, vad advokaten måste ha läst, hur risken bedöms, och när klienten måste tillfrågas. Här är kraven i ordning, med det byrån faktiskt behöver göra för var och en.

Uppdaterad av Nils-Erik Jansson

Utgångspunkten

Vägledningen om generativ AI från juni 2025 ersatte de allmänna råden från året innan och är skriven av en arbetsgrupp av advokater. Dess kärna står i avsnittet om tystnadsplikten: advokaten har tystnadsplikt för det som anförtrotts inom verksamheten, vägledningen kallar sådana uppgifter klientinformation, och plikten ska upprätthållas oavsett arbetssätt [1]. Allt annat i vägledningen är tillämpningar av den meningen på ett nytt verktyg.

Bedömningen av god advokatsed i det enskilda fallet är byråns egen. Det här är en läsning av vad vägledningen kräver, inte ett utlåtande om er byrå.

Krav ett: verktyget får inte återanvända klientinformation

Generativ AI får bara användas med verktyg som säkerställer att klientinformation inte röjs i strid med tystnadsplikten. Konkret: verktyget får inte använda klientinformation i prompter och annan indata för träning eller för att generera svar till någon annan än advokaten eller inom byråns miljö [1]. Advokaten ska också undvika verktyg som gör anspråk på äganderätt eller nyttjanderätt till indata eller utdata [1].

Byrån läser leverantörens kommersiella villkor och biträdesavtal och bortser från marknadsföringen. För Anthropic står förbudet mot träning på kundinnehåll och kundens rättigheter till in- och utdata i de kommersiella villkoren, som gäller Team och Enterprise men inte privata konton [3]. Två saker att kontrollera därutöver: om någon rätt att anonymisera data för forskning följer med, och hur innehåll som säkerhetssystemen flaggar hanteras. Se FAQ på sidan om Claude for Legal.

Krav två: advokaten har läst villkoren

Som grundregel ska alla advokater läsa, analysera och förstå användarvillkor, sekretesspolicy och relaterade villkor för all generativ AI de använder, och kan behöva ta hjälp av IT- eller säkerhetskunniga för att förstå dem [1]. Kravet gäller varje advokat personligen, och det gäller också byrån.

Byrån låter en person läsa villkoren ordentligt en gång och skriva en sammanfattning på två sidor med hänvisningar. Övriga advokater läser sammanfattningen och vet var originalet finns. Sammanfattningen dateras, eftersom villkoren ändras.

Krav tre: riskbedömningen är faktabaserad och per ärende

Vid bedömningen av om klientinformation är tillräckligt skyddad ska advokaten väga risken för avslöjande och obehörig åtkomst, informationens känslighet, svårigheten att införa skyddsåtgärder och i vilken mån åtgärderna försvårar arbetet [1]. Bedömningen görs per klient, ärende, uppgift och verktyg, inte en gång för alla.

Byrån gör en generell bedömning av verktyget (biträdesavtal, överföring, lagring, myndighetsbegäran, se checklistan) och sedan en kort regel per ärendetyp om vad som får läggas in. Resultatet är listan över ärenden som hålls utanför. Den enskilda advokaten gör den sista bedömningen i det enskilda ärendet, med listan som stöd.

Krav fyra: samtycke när risk kvarstår

Om ingen klientinformation läggs in behövs inget samtycke. Om klientinformation läggs in, men avtal och tekniska skyddsåtgärder gör att den hanteras lika betryggande som i andra externa IT-tjänster, behövs inte heller samtycke. Bedömer advokaten att risker kvarstår som inte kan åtgärdas med avtal eller säkerhetsåtgärder ska klientens samtycke inhämtas, och en reglering i byråns allmänna villkor räcker då inte [1]. Vägledningen om externa IT-tjänster säger samma sak och nämner AI-funktioner som exempel på när frågan kan uppstå [2].

Byrån gör en samtyckesbedömning per ärendetyp, kopplad till riskbedömningen, och inhämtar klientens samtycke för de ärendetyper där svaret är ja. Samtycke krävs inte när avtalet är rätt och skyddsåtgärderna räcker. Min bedömning är att ärenden där risken kvarstår hellre ska hållas utanför verktyget än läggas in med samtycke.

Krav fem: rådgivningsansvaret är oförändrat

Advokatens ansvar för rådgivningen gäller fullt ut oavsett om rådet helt eller delvis bygger på utdata från ett verktyg. Advokaten behöver kunskap om hur verktygen fungerar och vilka risker de har, och utdata ska granskas kritiskt, särskilt källor, rättsfall och lagrum [1].

Byrån skriver in granskningsregeln i riktlinjen, följer upp den i stickprov och ser till att verktyget visar källor där det går, så att granskningen är möjlig.

Krav sex: riktlinjer och utbildning

Byrån bör anta och införa riktlinjer för vilka verktyg som får och inte får användas, hur de får användas, vilken lagstiftning som kan bli tillämplig, faktagranskning, transparens och etik, och se till att personalen har utbildning anpassad till byråns användning. Riktlinjer och utbildning ska hållas uppdaterade [1]. Vägledningen pekar också på AI-förordningens krav på AI-kunnighet [1].

Riktlinjen följer guiden om AI-policy för juristavdelningen, som fungerar för byråer med tillägget om samtycke. Se också guiden om AI-förordningen.

Avtalet med leverantören

Vägledningen om externa IT-tjänster från april 2026 ger kravlistan på avtalet och, i bilagan, mallklausuler för ett tilläggsavtal: att leverantören är medveten om sekretessreglerna i rättegångsbalken, att klientinformationen tillhör byrån, att den lagras så att den normalt inte kan läsas i klartext och att åtkomst loggas, att leverantören informerar byrån och invänder vid domstols- eller myndighetskrav på utlämnande, och att underleverantörer binds av motsvarande åtaganden [2]. Hur klausulerna möter en amerikansk AI-leverantörs standardvillkor står i guiden om avtal med AI-leverantörer.

Byråpaketet under Claude for Legal är upplagt efter de sex kraven: dataskyddsdokumentation, utkast till tilläggsavtal på mallklausulerna, samtyckesbedömning, riktlinje och utbildning. Dataskyddspaketet ger samma sak oberoende av verktyg. Bedömningen av god advokatsed i det enskilda ärendet är alltid byråns.

Vanliga frågor

Får en advokat använda ChatGPT i klientarbete?
Inte med klientinformation på ett privat konto. Vägledningen kräver att verktyget inte använder klientinformation för träning eller för svar till andra än byrån, och att advokaten läst och förstått villkoren [1]. Ett privat konto lyder under konsumentvillkor som byrån inte har förhandlat. Samma verktyg under ett företagsavtal med biträdesavtal och rätt inställningar kan vara en annan sak. Det är avtalet och inställningarna som avgör, oavsett varumärke.
Måste byrån informera klienten om att AI används?
Vägledningen nämner transparens som en av de frågor byråns riktlinjer ska svara på [1], men ställer inget allmänt informationskrav. Samtycke krävs bara när risker kvarstår som inte kan åtgärdas med avtal eller säkerhetsåtgärder, och då räcker inte en skrivning i de allmänna villkoren [1] [2]. Min rekommendation är att säga det i uppdragsvillkoren och svara ärligt på direkt fråga. Det kostar inget och förekommer frågan.
Gäller kraven även jurister som inte är advokater?
Vägledningarna binder advokater och advokatbyråer. En juristavdelning eller en juristbyrå utan advokater omfattas inte av god advokatsed, men av GDPR, av bolagets egna sekretessåtaganden och av avtalen med kunder och motparter. De flesta av kraven är rimliga att följa ändå, eftersom de beskriver vad som krävs för att inte röja det man lovat hålla hemligt.

Källor

  1. [1]Vägledning om användning av generativ AI i advokatverksamhet, Sveriges advokatsamfund, 12 juni 2025, avsnitt 2 till 5
  2. [2]Uppdaterad vägledning om användningen av externa IT-tjänster i advokatverksamhet, Sveriges advokatsamfund, 15 april 2026, punkt 9 till 12 och bilagans mallklausuler
  3. [3]Commercial Terms of Service, Anthropic

Tillbaka till AI för jurister

Mer under AI för jurister