, Nils-Erik Jansson
AI-incident på juristavdelningen: när fel sak lagts in
Inom 72 timmar från vetskapen bedömer avdelningen om det är en personuppgiftsincident, dokumenterar den och anmäler den till IMY om risken för de registrerade inte är osannolik. Det gäller när någon klistrar in ett personalärende i ett privat konto, laddar upp en kundlista i fel projekt eller lägger in ett ärende som står på listan utanför. Här är ordningen: bedömning, dokumentation, radering, information, och vad leverantören kan och inte kan göra.
Uppdaterad av Nils-Erik Jansson
Timme noll till tre
Stoppa och säkra fakta
Vem gjorde vad, när, i vilket verktyg, med vilket konto, och vilka uppgifter om vilka personer. Be medarbetaren inte radera något förrän fakta är nedskrivna. Stoppa fortsatt användning av samma slag tills bedömningen är klar. Ingen skuldfråga i det här skedet.
Dag ett
Bedömningen
Tre frågor, på en sida. Den som bedömer är den som äger verktyget på avdelningen, med chefsjuristen som beslutar om anmälan. Dataskyddsombudet informeras samma dag om det finns ett.
Dag ett till tre
Anmälan, radering, information
Anmälan till IMY görs av den personuppgiftsansvarige. Saknas uppgifter när fristen löper ut får anmälan kompletteras. Begäran om radering skickas skriftligt till leverantören, med uppgift om konto, tidpunkt och innehåll. Notera vad leverantören bekräftar. De registrerade informeras på ett klart och tydligt språk när risken är hög. För byråer tillkommer frågan om klienten ska informeras även när GDPR inte kräver det.
72 timmar från vetskapen
Fristen för anmälan
En sen anmälan är sämre än en ofullständig.
Alltid
Dokumentationen
Alla incidenter dokumenteras, även de som inte anmäls: vad som hände, bedömningen med skäl, åtgärderna, och vad som ändras för att det inte ska hända igen.
Veckan efter
Rätta regeln, inte bara människan
Var det tillåtna verktyget för krångligt, var listan över ärenden utanför okänd, var behörigheterna i projektet för vida, eller sa regeln nej till allt så att folk gick runt den? Ändra det som brast.
Bakgrund
De tre typfallen
Första åtgärden är att säkra fakta. Därefter bedöms om händelsen är en personuppgiftsincident, och en anmälan till IMY ska i så fall göras inom 72 timmar från vetskapen. Det finns tre typfall. Ordningen nedan är ett förslag.
Privat konto. En medarbetare har använt ett eget konto hos en AI-leverantör för arbetsuppgifter med personuppgifter. Det finns inget biträdesavtal, kontot lyder under konsumentvillkor och ni har ingen kontroll över lagringen. Det är det fall som skugg-AI-guiden handlar om.
Fel plats i rätt verktyg. Uppgifterna lades in i bolagets verktyg under bolagets avtal, men i ett projekt eller en koppling med fel behörigheter, så att kollegor som inte ska se ärendet kan se det.
Ärende på listan utanför. Uppgifterna lades in i bolagets verktyg, under avtalet, men ärendet står på listan över sådant som inte får läggas in, till exempel för att risken vid myndighetsbegäran inte accepterats för den ärendetypen.
De tre bedöms olika. Det första är nästan alltid en incident att bedöma på allvar. Det andra är en behörighetsfråga som kan vara en incident. Det tredje är en avvikelse från policyn som sällan är en incident i GDPR:s mening, eftersom behandlingen sker hos ett avtalat biträde, men som ska dokumenteras och rättas.
Timme noll till tre: stoppa och säkra fakta
Vem gjorde vad, när, i vilket verktyg, med vilket konto, och vilka uppgifter om vilka personer. Be medarbetaren inte radera något förrän fakta är nedskrivna, eftersom en skärmbild av konversationen är det enda underlag som finns för bedömningen. Stoppa fortsatt användning av samma slag tills bedömningen är klar. Ingen skuldfråga i det här skedet; den som berättar snabbt har gjort rätt.
Dag ett: bedömningen
Tre frågor, med stöd av IMY:s beskrivning [1] och artikel 33 och 34 [2].
Är det en personuppgiftsincident? Har personuppgifter röjts för eller gjorts åtkomliga för någon obehörig, förlorats eller ändrats? För ett privat konto: ja, uppgifterna finns hos en leverantör utan biträdesavtal. För bolagets verktyg under avtal: oftast nej, om inte behörigheterna gett obehöriga åtkomst.
Är det osannolikt att den medför risk för de registrerade? Väg in uppgifternas art (ett namn i ett avtal mot en hälsouppgift i ett personalärende), omfattningen, vilka personerna är, och vad som kan hända dem. Är risken osannolik behöver IMY ingen anmälan. Annars ska anmälan göras inom 72 timmar från det att ni fick vetskap [1].
Är risken hög? Då ska de registrerade informeras utan onödigt dröjsmål [1]. Risken är lägre för ett enstaka avtal än för ett personalärende med känsliga uppgifter.
| Fråga | Vad ni väger | Följd |
|---|---|---|
| Personuppgiftsincident? | Har uppgifter röjts för obehörig, förlorats eller ändrats | Nej: dokumentera avvikelsen. Ja: nästa fråga |
| Osannolikt att den medför risk? | Uppgifternas art, omfattning, vilka personerna är, vad som kan hända dem | Ja: ingen anmälan, dokumentera. Nej: anmäl till IMY inom 72 timmar |
| Hög risk? | Samma faktorer | Ja: informera de registrerade utan onödigt dröjsmål |
Bedömningen skrivs på en sida med de tre frågorna i tabellen, som ska finnas färdig innan det händer. Den som bedömer är den som äger verktyget på avdelningen, med chefsjuristen som beslutar om anmälan. Dataskyddsombudet informeras samma dag om det finns ett.
Dag ett till tre: anmälan, radering, information
Anmälan till IMY görs via IMY:s e-tjänst, av den personuppgiftsansvarige, inte av biträdet [1]. Saknas uppgifter när fristen löper ut får anmälan kompletteras. En sen anmälan är sämre än en ofullständig.
Begäran om radering skickas skriftligt till leverantören, med uppgift om konto, tidpunkt och innehåll. Vad som faktiskt raderas beror på villkoren: på Anthropics kommersiella planer försvinner raderade chattar ur lagringen inom 30 dagar, medan flaggat innehåll sparas upp till två år [6]. På ett privat konto gäller konsumentvillkoren, och åtagandet om att inte träna på innehållet gäller inte där [5]. Notera vad leverantören bekräftar. Raderingen begränsar skadan. Den tar inte bort incidenten ur bedömningen.
Information till de registrerade, när risken är hög, i klartext: vad som hänt, vilka uppgifter, vad ni gjort, vad de kan göra, vem de kontaktar.
För byråer tillkommer frågan om klienten ska informeras även när GDPR inte kräver det. Advokatsamfundets vägledning om generativ AI gör tystnadsplikten till utgångspunkt [3], och ett röjande av klientinformation är en fråga om god advokatsed oavsett risknivån för de registrerade. Den bedömningen är byråns.
Alltid: dokumentationen
Alla incidenter dokumenteras, även de som inte anmäls [1]: vad som hände, bedömningen med skäl, åtgärderna, och vad som ändras för att det inte ska hända igen. Dokumentationen är det IMY frågar efter vid tillsyn, och den är underlaget för nästa steg.
Veckan efter: rätta regeln, inte bara människan
Gå efter incidenten igenom vad i ordningen som inte fungerade. Var det tillåtna verktyget för krångligt, var listan över ärenden utanför okänd, var behörigheterna i projektet för vida, eller sa regeln nej till allt så att folk gick runt den? Ändra det som brast. Se guiden om AI-policy för juristavdelningen och, om problemet är privata konton, guiden om skugg-AI.
En mall för bedömningen, en kontaktväg för medarbetare och en rutin för vem som gör vad gör att ni hinner inom 72 timmar.
Så arbetar HOVR Legal med det
Incidentrutinen med bedömningen på en sida, kontaktväg och rollfördelning är en del av riktlinjen i dataskyddspaketet, och leverantörens raderingsrutin dokumenteras i genomgången av avtalet, se guiden om avtal med AI-leverantörer. För Claude ingår det i uppsättningen.
Vanliga frågor
- Är det en personuppgiftsincident varje gång någon lagt in personuppgifter i ett AI-verktyg utan avtal?
- Det är en säkerhetshändelse som ska bedömas som en möjlig incident. IMY beskriver en personuppgiftsincident som en säkerhetsincident som leder till oavsiktlig eller olaglig förstöring, förlust, ändring eller obehörigt röjande av eller åtkomst till personuppgifter [1]. Uppgifter som lämnats till en mottagare utan biträdesavtal har röjts för en obehörig. Om det är osannolikt att det medför risk för de registrerade behöver incidenten inte anmälas, men den ska dokumenteras ändå [1].
- Räknas 72 timmar från händelsen eller från när vi fick veta?
- Från när ni fick vetskap om incidenten [1]. Det är ett skäl att ha en enkel väg för medarbetare att berätta utan att bli straffade: ju tidigare avdelningen vet, desto mer tid finns för bedömningen. Fristen är kort nog att bedömningen måste kunna göras av den som är på plats, med en mall.
- Kan leverantören radera det som lagts in?
- Delvis, och det tar tid. På Anthropics kommersiella planer försvinner raderade chattar ur lagringen inom 30 dagar, men innehåll som säkerhetssystemen flaggat sparas i upp till två år och omfattas inte av raderingen [6]. På ett privat konto gäller konsumentvillkor med andra regler. Begär radering skriftligt, notera vad leverantören bekräftar, och räkna inte med att raderingen gör incidenten ogjord i bedömningen.
Uppgifterna om Anthropics villkor och produkter är lästa på Anthropics sidor den 10 november 2026 och kontrolleras vid varje uppdrag.
Källor
- [1]Personuppgiftsincidenter, IMY
- [2]Förordning (EU) 2016/679 (GDPR), artikel 33 och 34, EUR-Lex
- [3]Vägledning om användning av generativ AI i advokatverksamhet, Sveriges advokatsamfund, 12 juni 2025
- [4]Where are your servers located?, Privacy Center, Anthropic
- [5]Commercial Terms of Service, Anthropic
- [6]How long do you store my organization's data?, Privacy Center, Anthropic, läst 2026-11-10
Insikter i ämnet
Tillbaka till AI för jurister
Mer under AI för jurister
- Dataskyddspaket för AI-verktyg i juridiskt arbete
Uppdrag med fast omfattning: bedömning av överföringen, konsekvensbedömning, utkast till tilläggsavtal, riktlinje och utbildning. För AI-verktyget ni använder.
- AI-driftmodell för juristavdelningen
Uppdrag med fast omfattning för juristavdelningar. Ni får en driftmodell för hur AI används, styrs och följs upp, oavsett verktyg.
- Utbildning i AI-kunnighet för jurister: två timmar
Två timmars utbildning för juristavdelningen eller byrån på era egna verktyg och dokument, dokumenterad som åtgärd enligt artikel 4 i AI-förordningen.
- Dataskyddschecklista för generativ AI i juridiskt arbete
Checklista för byråer och juristavdelningar: de fem frågor som ska ha svar innan första klientuppgiften läggs in i ett AI-verktyg, och vad som är godkänt svar.
- AI-policy för juristavdelningen: vad den ska innehålla
Disposition för en AI-policy på juristavdelningen eller byrån: tillåtna verktyg, vad som får läggas in, granskning, ansvar, ärenden utanför och utbildning.
- AI-policy: mall att ladda ned och anpassa
En redigerbar mall för AI-policy på juristavdelningen eller byrån i nio avsnitt, med kommentarer om vad som anpassas och varför.
- AI-förordningen för bolagsjurister: vad gäller användaren
Vad AI-förordningen kräver av en juristavdelning som använder generativ AI: AI-kunnighet, transparens sedan 2026 och när högriskreglerna gäller.
- Transfer impact assessment för AI-verktyg, steg för steg
De sex stegen i en transfer impact assessment för ett amerikanskt AI-verktyg: kartlägg, välj verktyg, bedöm landet, komplettera, dokumentera, ompröva.
- DPIA för generativ AI: när och hur
När en juristavdelning eller byrå måste göra en konsekvensbedömning enligt artikel 35 GDPR för ett AI-verktyg, enligt IMY:s nio kriterier.
- Personuppgifter i prompter: rättslig grund och information
När en jurist skriver om en anställd, en motpart eller en kund i ett AI-verktyg behandlas personuppgifter.
- Anonymisera före prompt: vad som fungerar
Hur en jurist tar bort personuppgifter innan texten läggs in i ett AI-verktyg: skillnaden mellan anonymisering och pseudonymisering.
- MBL och AI-verktyg: måste arbetsgivaren förhandla först?
När införandet av ett AI-verktyg utlöser förhandlingsskyldighet enligt 11 § MBL, när det räcker att informera enligt 19 §, vad som gäller utan kollektivavtal.
- Skugg-AI på juristavdelningen: kartlägg den på en vecka
Medarbetarna använder ChatGPT och Claude privat i arbetet. Juristavdelningens vecka: kartlägg, stoppa det värsta, ge ett tillåtet alternativ, skriv regeln.
- Advokatsekretess och AI: Advokatsamfundets vägledning
Vad Advokatsamfundets vägledning om generativ AI kräver för tystnadsplikten: verktyg som inte tränar på klientinformation, lästa villkor.
- Avtal med AI-leverantörer: vad som begärs utöver standard
Vad en juristavdelning eller byrå begär av en AI-leverantör utöver standardvillkoren: myndighetsbegäran, underbiträden, radering, anonymisering, exit.
- Lokal drift eller moln för AI i juridiskt arbete
När en juristavdelning eller byrå bör köra AI lokalt och när molnet är rätt: vad lokal drift löser, vad den kostar, vad den inte löser.
- Granska ett AI-svar på tio minuter: fem steg
Så granskar en jurist ett svar från Claude, Legora eller ChatGPT innan det används: källor, rättsfall och lagrum, siffror, det som saknas, och tonen.
- AI-kunnighet: vad en juristavdelning behöver kunna
Innehållet i en utbildning på två timmar för jurister som ska använda generativ AI: vad verktyget gör och inte gör, reglerna hos er, övning på egna dokument.
- AI-vägledning för jurister i EU och Storbritannien
Vad CCBE, SRA, Law Society, Bar Council och Advokatsamfundet kräver av jurister som använder generativ AI, var de är överens, var de skiljer sig.
- Chefsjuristens AI-rapport till styrelsen: två sidor om året
Vad styrelsen behöver veta om bolagets AI-användning en gång om året och vad chefsjuristen kan svara för.