E-signering i Sverige: eIDAS-nivåer, BankID och bevis

För de flesta svenska avtal räcker e-signering, och nivån väljs efter bevisbehovet eftersom svensk rätt sällan ställer formkrav på underskriften. Det finns några undantag, till exempel köp av fast egendom. Här är nivåerna enligt eIDAS, vad svensk rätt kräver, var formkraven finns, och vad man ska kräva av tjänsten innan man skriver avtal om den.

Uppdaterad av Nils-Erik Jansson

Tre nivåer

eIDAS definierar tre nivåer [1].

Nivå Vad den kräver När den behövs
Elektronisk underskrift Uppgifter i elektronisk form som undertecknaren använder för att skriva under, till exempel ett namn i ett fält eller en bild av en namnteckning Räcker där ingen nivå krävs, men är lätt att förfalska och kan inte knytas till undertecknaren [4]
Avancerad elektronisk underskrift Kraven i artikel 26: unikt knuten till undertecknaren, kan identifiera undertecknaren, skapad under undertecknarens kontroll och kopplad till dokumentet så att varje senare ändring kan upptäckas Myndigheter och andra offentliga aktörer ställer ofta krav på den. Räcker för de flesta kommersiella avtal om bevissäkringen är god
Kvalificerad elektronisk underskrift En avancerad underskrift skapad med en kvalificerad anordning och byggd på ett kvalificerat certifikat När en motpart, en myndighet eller utländsk rätt kräver den. Har enligt artikel 25.2 samma rättsliga verkan som en handskriven

DIGG beskriver samma trappa och skriver att det är organisationen som inför e-underskrift som avgör vilken nivå som ska användas [4].

Rättsverkan

Artikel 25.1: en elektronisk underskrift får inte förvägras rättslig verkan eller giltighet som bevis i rättsliga förfaranden enbart på grund av att den har elektronisk form eller inte uppfyller kraven för kvalificerad underskrift. Artikel 25.2: en kvalificerad elektronisk underskrift ska ha motsvarande rättsliga verkan som en handskriven underskrift [1].

Det betyder två saker för en svensk juristfunktion. En enkel eller avancerad underskrift är inte ogiltig för att den inte är kvalificerad. Och det som avgör i en tvist är vad som kan bevisas: vem skrev under, när, och är det samma dokument. Den avancerade nivåns fyra krav i artikel 26 är i praktiken en beskrivning av den bevisning som behövs.

Vad svensk rätt kräver

Den svenska lagen som kompletterar eIDAS reglerar certifiering, tillsyn och avgifter och innehåller inga egna formkrav för avtal [2]. Formkraven, där de finns, står i den lag som rör avtalstypen. För de flesta kommersiella avtal finns inget formkrav alls: ett köpeavtal, ett leverantörsavtal, ett sekretessavtal eller ett konsultavtal är giltigt oavsett om det undertecknats elektroniskt, på papper eller genom beteende. Underskriften är bevisning.

Undantagen är få och viktiga. Köp av fast egendom kräver enligt 4 kap. 1 § jordabalken en köpehandling som skrivs under av säljare och köpare och innehåller köpeskilling och överlåtelseförklaring; ett köp som inte uppfyller kraven är ogiltigt, och formkraven gäller enligt 4 kap. 29 § delvis även gåva [3]. Lagtexten säger bara "underskrives" och anger ingen form. Vad Lantmäteriet godtar vid ansökan om lagfart står hos Lantmäteriet och ska kontrolleras där inför varje fastighetsöverlåtelse. På samma sätt står Bolagsverkets krav på underskrift för handlingar som ges in till verket hos Bolagsverket. Jag anger inte de kraven här, eftersom de ändras och ska läsas i original när de behövs.

Praktisk regel: har avtalstypen ett lagstadgat formkrav, läs formkravet och myndighetens praxis innan ni signerar elektroniskt. Har den inget, välj nivå efter bevisbehovet.

Vad bevisvärdet bygger på

Fyra saker, oavsett leverantör. Identifiering: hur tjänsten vet vem som skrev under. För svenska undertecknare är BankID det vanliga. För utländska motparter behövs något annat: e-postverifiering, annan e-legitimation eller en kvalificerad tjänst i deras land. Tidsstämpel: när underskriften gjordes, från en källa som inte är undertecknarens egen dator. Dokumentintegritet: att dokumentet låses efter sista underskriften och att varje ändring därefter syns. Signeringslogg: en sammanställning av allt detta som följer dokumentet och går att läsa utan tjänsten.

Det fjärde är det som behövs när avtalet ifrågasätts. En tjänst som bara kan visa loggen inne i sitt eget gränssnitt är värdelös när avtalet ifrågasätts åtta år senare och ni bytt leverantör.

BankID och nivåerna

BankID är en identifieringsmetod. En e-signeringstjänst som använder BankID för att identifiera undertecknaren och sedan bygger en underskrift som uppfyller artikel 26 levererar en avancerad underskrift. En tjänst som bara låter undertecknaren legitimera sig och sedan skriver ett namn i dokumentet gör det inte. Skillnaden syns inte för användaren. Den syns i tjänstens tekniska beskrivning och i vad leverantören är beredd att skriva i avtalet. Fråga: vilken eIDAS-nivå når underskriften, och hur visas det i bevispaketet?

Vad man kräver av tjänsten

  • Skriftligt besked om eIDAS-nivå per identifieringsmetod.
  • Identifiering för svenska och utländska undertecknare.
  • Signeringsordning och delegering.
  • Dokumentlåsning och tidsstämpel från tredje part.
  • Exporterbart bevispaket i öppet format, utan att tjänsten behövs för att läsa det.
  • Validering: hur mottagaren kontrollerar underskriften, som DIGG påpekar att mottagaren måste kunna göra [4].
  • Långtidsbevarande: hur underskriften förblir kontrollerbar när certifikat löper ut.
  • Biträdesavtal, lagringsplats och radering.
  • Exit med bevispaketen intakta.
  • Ett pris per underskrift eller per användare som går att jämföra på tre år.

Punkterna är desamma vare sig signeringen är en fristående tjänst eller en del av ett CLM-system, se punkt tre i kravlistan för CLM.

Val av e-signeringstjänst ingår i valet av legal tech när det görs tillsammans med ett avtalshanteringssystem, och kan göras som en teknisk granskning av en enskild tjänst. Formkravsfrågan för en viss avtalstyp är juridisk rådgivning i ert ärende och hör till er eller er byrå. HOVR Legal ser till att frågan ställs innan tjänsten köps.

Vanliga frågor

Är en underskrift med BankID en avancerad elektronisk underskrift?
Det beror på tjänsten. BankID identifierar undertecknaren. Om underskriften sedan uppfyller kraven i artikel 26 i eIDAS, unikt knuten till undertecknaren, identifierar undertecknaren, skapad under undertecknarens kontroll och kopplad till dokumentet så att ändringar kan upptäckas, är den avancerad [1]. Det är e-signeringstjänsten som bygger den konstruktionen, och det är tjänsten som ska ange vilken nivå den når. Kräv svaret skriftligt.
Måste vi använda kvalificerad underskrift för att vara säkra?
Sällan i Sverige. En kvalificerad underskrift har enligt artikel 25.2 motsvarande rättsliga verkan som en handskriven, men svensk rätt har få formkrav som alls kräver underskrift i viss form, och DIGG skriver att det är organisationen som inför e-underskrift som avgör vilken nivå som ska användas [1] [4]. Avancerad nivå med god bevissäkring räcker för de flesta kommersiella avtal. Kvalificerad blir aktuell när en motpart, en myndighet eller utländsk rätt kräver det.
Håller en e-signatur i en svensk domstol?
Den får inte underkännas bara för att den är elektronisk eller inte kvalificerad, enligt artikel 25.1 i eIDAS [1]. Vad som sedan avgör är bevisningen: att det går att visa vem som skrev under, när, och att dokumentet inte ändrats sedan dess. Det är det signeringsloggen, identifieringen och dokumentlåsningen ska visa. En tjänst som inte kan lämna ut det bevispaketet i ett format som går att läsa om tio år har ett problem, oavsett nivå.

Källor

  1. [1]Förordning (EU) nr 910/2014 (eIDAS), konsoliderad 2024-10-18, artikel 3.10 till 3.12, 25 och 26, EUR-Lex, konsoliderad text med ändringar genom förordning (EU) 2024/1183
  2. [2]Lag (2016:561) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om elektronisk identifiering, Regeringskansliets rättsdatabaser
  3. [3]Jordabalk (1970:994), 4 kap. 1 §, Regeringskansliets rättsdatabaser
  4. [4]E-underskrift, DIGG, Myndigheten för digital förvaltning, sidan uppdaterad 28 februari 2025

Tillbaka till Systemval

Mer under Systemval